Dagens Nyheter – 1 april 1865, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. En björnjagf. På morgonen den 28 December gick en hr Baird, bosatt i Kalifornien, ut på jagt i sällskap med en bepröfvad hund, som snart uppjagade tre gråa björnar. Baird sköt och sårade en utaf dem. Björnen rusade genast emot jägaren, som flydde så fort han kunde. Men han kom icke långt förr än odjuret upphann honom. Han vände sig då om och lade an, men med ett slag af sin ram slet björnen bössan ur hans hand, så att den kastades ett långt stycke derifrån. Förskräckt tog jägaren nu sin tillflykt till ett närstående träd, för att möjligen der finna räddning; men då han försökte klättra upp deruti, bet björnen houom i fötterna. I detta ögonblick framkom hunden till stället och drog björnens uppmärksamhet till sig. Den olycklige jägaron begagnade detta rådrum för att springa efter sin bössa och ännu en gång skjuta och tillfoga odjuret ett nytt sår. Genast vände sig björnen åter till honom och ryckte för andra gången vapnet ur hans hand. Baird drog nu en stor knif, som han bar hos sig, och gaf björnen dervid ett djupt hugg. Men med ett nytt slag af tassen slungade björnen äfven bort knifven och slog derefter fast sina ramar i jägarens kropp. Baird framtog ännu en knif, men det var försent, ty odjuret slet ut hans ena öga och bortryckte dervid med tänderna ett stycke af ansigtet, samt bet honom dessutom från ofvan till nedan. Ännu en gång kom hunden tillbaka, björnen vände sig ånyo mot honom, och endast denna omständighet hade Baird att tacka för, att han undkom med lifvet. Hunden och björnen jagade nu hvarandra, och Baird fann tillräcklig styrka att ännu en gång upptaga sin bössa och släpa sig fram till en temligen aflägsen menniskoboning, vid hvars tröskel han utmattad nedsjönk. Man förband hans sår och vårdade honom på bästa sätt, men utan vidare framgång än att han