Dagens Nyheter – 1 april 1865, sida 3

Utrikes Nyheter, England. Striden emellan jernfabrikanterna och deras arbetare synes antaga allt större dimensioner. De andra arbetarföreningarne ha neml. blifvit oroliga öfver den fara som hotar dem om jernfabrikanternas princip kan genomföras, och ämna hjelpa sina bröder med bidrag. Stora ansträngningar göras för att åstadkomma en försoning, men arbetarne i Norra Staffordshire vägra ännu beständigt alt gå in på fabrikanternas vilkor, ehuru deras kamrater i södra delen af landet, som icke haft anledning att klaga, lida stor skada genom arbetsinställningen. Trots det ohyggliga vädret hållas dagligen möten under öppen himmel, och det är en bedröflig syn att se fabrikanterna på ena sidan af gatan, medan arbetarne å andra sidan skocka sig tillsammans i täta skaror och under tystnad och med bekymrad uppsyn betrakta sina arbetsherrar för att af deras ord och miner utforska om de ha att vänta motstånd eller eftergifvenhet. Vid den sista postens afgång rasade åter väldiga stormar och anställde stora förödelser på kusten. Öfver hundra fartyg hade inlupit i Tyne, för att rädda sig ur öppna sjön. Flera fartyg hade lidit skeppsbrott på ostkusten; en kolbrigg strandade utanför Shields och slogs i stycken, dervid besättningen omkom och endast styrmannen lyckats berga sig. I förra veckan hade prinsen af Wales ridit ut för att åse gappränningen vid Ch ertsey, och då han på hemvägen ville se på sitt ur, upptäckte han att en skicklig tjuf varit nog närgången att anamma det. Då lord Palmerston häromdagen efter ett tal i underhuset begaf sig ut i ett yttre rum att hemta frisk luft, erhöll han i dörren en plötslig stöt som lcastade honom till marken. Dörren uppstöttes nemligen häftigt från andra sidan. Man skyndade att hjelpa den ädle lorden, hvilken dock oaktadt sina åttio år och det stengolf, på hvilket han kastades ned, reste sig upp oskadad och godmodig, gick tillbaka in och nickade snart in i sin vanliga sunda slummer, som om ingenting händt. Halien. Den 11 dennes invigdes i Neapel den första protestantiska kyrka i Italien. Hon är årsbarn med landets befrielse från bourbonernas förtryck, ty 1860 begärde några engelsmän tillåtelse af Garibaldi att i Neapel inköpa grund för anläggning af en kyrka, hvartill diktatorn egenhändigt på petitionen skref sitt medgifvande, med anhållan att de ville såsom en nationalgåfva mottaga den begärda platsen. Garibaldi har i dessa dagar till de demokratidningarne skickat en skrifvelse, med uppmaning att bistå och understödja de polska emigranterna. Franske ministerd i Rom grefve Sartiges har gjort en ny visit hos påfven och förnyat sin vink om ockupationskårens afmarsch. Denna gång blef den helige fadren vred och svarade: Godt, så drag edra trupper tillbaka i morgon dag om ni vill, men hota icke be