Dagens Nyheter – 31 mars 1865, sida 1

Vintern i Skåne. ( Bref till Dagens Nyheter.) Ännu den 25 mars hafva vi häri Skåne en fullkomlig vindoch vargtid, som Eddan säger, samt köld och snöyra och derjemte så stora snömassor att solen synes behöfva hela sin värmekraft under flera månaders tid för att få dem bortsmälta. Vi hafva här i provinsen icke haft så mycken snö scdan 1844, då man å landsvägen och de gamla drifvorna ännu åkte på släda i mellersta provinsen den 11 april. 1845 låg sundet tillfruset under hela februari och mars, så att man ännu annav dag påsk den 24 mars körde öfver isen från Malmö till Köpenbarin. Mcn snömassorna voro ej så stora som innevarande år. 1853 och 1855 hade vi äfven temligen starka vintrar och äfven betydligt snö, men som tidigt upptinade. År 1829 hade vi en seg och ihållande vinter med stora snömassor som lågo qvar långt in i april, så att man i mellersta Skåne åkte på slida ännu den 16—20 april. Samma förhållande var 1838, då man i Skånes löfskogar ännu såg snödrifvor qvarligga någon tid inne i maj månad, och i Kraftskyrkans brunn i Lund låg ännu is den 1 juni. Dylika vintrar höra dock till nndantagen och inträffa här sällan mer än hvart 10:de eller hvart 20:de år. Vanligen äro vintrarna milda och oftast utan slädföre. På Skånes slätter börjar vårarbetet cj sällan i mars, och mången gång har man der sått ärter i slutet af månaden, hvilken då stundom är rätt vacker och sommarlik. År 1822, det mildaste år i vår nord under innevarande århundrade, gingo barnen barfotade, krusbärsbuskarne började grönska och ormar samt andra reptilier voro framme och solade sig den 25 mars. År 1846 satte man potatis vid samma tid och i slutet af april afslog man gräs på gräsplaner i trädgårdar. Snösippan var samma år utslagen redan i slutet af februari, då man äfven påbörjade plöjning och annat vårarbete. Man finner häraf hur olika klimatet kan vara äfven i våra sydligaste provinser.