Dagens Nyheter – 30 mars 1865, sida 2

förrättades af kyrkoherden dr. Roktlieb. Efter jordfästningen fördes liket till nya kyrkogården. Dramaliska featern bjöd i går afton på ett omvexlande program, hvilket också hade lockat en nära fullsatt salong. Först gafs en enakts-komedi af Måelesville Konsten att misshaga, i hvilken uppträdde endast teaters elever. Det var rätt glädjande att se de framsteg de unga konstnärsaspiranterua på sednare tider gjort, och serskildt gjorde sig hr Dörum förtjent af bifall för sin ganska lyckade framställning af den gamle godsegaren Triboulard. Hr Julin som Mongeran och mamsell Grabow som den unga enkan Anais förtjena äfven beröm; hr Fahlbeck (Esteve), hr Callmen (Francois) och :namsell Lundqvist (Victorine) fyllde äfven ritt väl sina platser. Vi tillönska dem alla ett hjertligt och uppmuntrande framåt, och en vacker framtid väntar dem om de noga taga sig tillvara för det patetiska cch uppskrufvade i tal och sätt, som så gerna vill insmyga sig vid vår dramatiska scen. Denna varning må isynnerhet gälla hr Fahlbeck och mamsell Grabow. Sedan violinisten hr N. Biernacki spelat ett nummer uppfördes det alltid med nöje sedda Karnavalsskämtet eller Nya Garnison, som icke heller i går förfelade sin uppgift, som är att försätta publiken i on liflig sinnesstämning. Efter väl slutad exercis af de täcka soldaterna, spelade hr Biernacki åter två nummer, hvarefter publiken bjöds på En kopp th och fick gå. Hertigen af Östergötland med gemål bevistade spektaklet. Svenska FamiljJournalen s tredje häfte (för mars) har redan utkommit och innehåller mycket smått och godt på vers och prosa — visst 20 olika saker med 11 väl utförda illustrationer. — Som en egenhet må anmärkas, att, å omslagets sista sida, A. J. Afzelius (sign. Afze) hvilken dog sistlidne Januari månad, fortfarande står upptagen bland författare, som bidraga till journalens text. Om Afze nemligen lofvat bidraga äfven efter döden, så bevisar det en ovanlig beredvillighet, och man torde då af hans hand få emotse De dödas sagor, Eun själ efter döden m. m. d., som hittills utan tvifvel med mindre tillförlitlighet af lefvande författare blifvit skrifvet och utgifvet. Priset på torkad frukt i Stockholm. I Tidning för Trädgårdsodlare läses följande notis, som vittnar om huru litet äfven den enklaste och lättaste industri är utvecklad: I Stockholms handelsbodar kostade i febr. torkade päroa 75 öre och torkade äpplen 67 öre pr skp. På intet ställe, der vi gjort förfrågan, fanns det torkad svensk frukt, utan var den införskrifven från utlandet. Reflexionerna göra sig sjelfva. Sladsbuwdssaker. På de gamla stadsbudens qvittenslappar, som de iro skyldiga lemna åt enhvar som anförtror dem något ärende, står budets nummer tryckt, så att man har lätt att få reda på karlen i fall han illa utför sitt uppdrag. Men på den nya Åhrbergska stadsbudskårens qvittenslappar fins numret icke tryckt, så att man ej, om det än behöfves, kan få reda på budet, så vida man icke känner igen det. Den likaledes nya Begatska stadsbudskårens personal har i dag varit synlig — mycket synlig till och med, ty den har en bred blodröd rand kring mössan, blodröd nummerplåt, blodröd krage på rocken, och blodröda smala reverer. Naturmirkvärdighefer. Då vetenskapssocieteten i Upsala sammanträdde i fredags förevisade professoren Fries en botanisk antiqvitet från ett håll, der man minst väntat. Det var nemligen en fossil svamp (Plyporus inigarus Fr.) hvilken af herr H. von Post blifvit funnen på betydligt djup ien torfmosse i Östergötland, der den säkerligen hvilat i många sekler. Hvad som mest fästade uppmärksamheten var dess enorma storlek, som mångfaldiga gånger öfversteg något nu lefvande exemplar af denna art. (En utförligare underrättelse om detta fynd kommer att införas i tidskriften Botaniska Notiser). Föredragaren erinrade, att man dock eger många