Dagens Nyheter – 30 mars 1865, sida 1

REN RR NL Onda TN HARE vaäkuar om morgonen med obehagliga Irysningar, ty de 12—14 graderua köld ha icke aktat för rof att dela med sig en och annan grad åt rum-temperaturen; men så går solen så småningom upp, — en bra stund efter mig sjelf naturligtvis — och fram på förmiddagen kan man gassa sig i solbadd, men det är ändå inte vär, ty bäst man står der så kommer en snöyra och förstör de illusioner man möjligen haft. Hvad man egentligen kan sc att det är Mars månad på, är den ifver hvarmed flera byggnadsföretag som under vintern — Kongl. Vetenskapsakadennens vinter — hvilat nu åter fortsättas. Jag räknade häromdagen till sex större privata byggnader, som nu som bäst hälla på att arbeta sig upp ur gruset och lika många 3—4 vånmngs hus, som redan äro uppmurade, vänta på sin inredning, så att man kan ej skylla Upsala för stillastående i den vägen. Herr Calleberg, som af alla gjort sig känd för den comfort och tretnad han bereder sina gäster i Flustret eller lilla förderfvet har uu 1 detta, eller rättare olvanpå det, byggt ett det allra lilla näpnaste ättkantiga torn med en liten balkong 1ör växter utantör, hvarifrån man bar den vackraste utsigt öfver slätten, Fyris, Ekelundshoftskogen och staden. Man tror att det skall bli musikpaviljong, men lämpligare yore au ha den på gamla stället, nedantör bland träden, hvarifrån musiken tar sig mycket bättre ut, och då kunde vi få sitta der och vänta på ångbåten med sina trefliga sexor och njuta af en vacker våraftons behag. HBSäkerligen blir det stort ref om den platsen. Utanför flustret håller man på med att planera och plantera, och ett hus för trädgärdsmästaren eller tillsyningsmannen är nu i dagarne uppfördt, som visserligen icke utgör någon prydnad, der det ligger helt enstaka och fult att skåda. ÅA propos torn så har, som bekant är, värt nya sjukhugs fått icke mindre än tre sådana, hvilka från all möjlig synpunkt sedda äro en vanprydnad, som tryckt ner den stolta byggnaden i stället för att höja den. Om man nu dertill vet att de icke äro afsedda för något praktiskt medicinskt ändamål, så må man undra hvad de skulle der att göra. Torka kläder i kunna de användas till, men den rymliga vinden är stor nog dertill, och något annat ändamål synas de icke kunna uppfylla. Det är ofta så med publika byggnader, att de fuskas bort utvändigt i akt och mening att dermed göra dem vackra och man sätter så mycket granlåter på dem att de till slut bli fula. Vi ha ett och annat exempel derpå i Stockholm som jag väl ej behöfver att påpeka. — Vårt jernvägsarbete ligger deremot nere till följd af den myckna snön, och endast sandkörningen pågår med lika stor fart som förut, ehuru antalet dragare är mindre. I stället för att som förut fara genom staden. med sanden har nu en provisionel bro öfver isen blifvit uppslagen straxt vid Stora förderfvet, och det bildar sig dagligen större och större håligheter i den gamla Fyrisvall, som jernvägen hvarje vecka plundrar på tusentals lass. Sedan gammalt är det en sed här i Upsala att Marie Bebådelsedag en större barnbal är arrangerad på Gillet. Så äfven i år. Klockan fem på eftermiddagen såg man skaror af unga förboppningsfulla plantor af båda könen strömma upp till festen med glada anleten, åtföljda af mammor — papporna hålla sig hemma tills sednare. Salen hvimlado af glada skaror at barn, bland hvilka cen stor mängd studenter blandade sig för att njuta af