— Åh! min herre, — började han med stor munvighet, — det jag nyss sade var icke annat än ett skämt ..-. man finner straxt med :hvilken man har att göra! . . . hvad är det ni behöfver? Ni behöfver blott nämna ett ord . välj efter behag. — Jag behöfver en fullständig klädnad, svarade Vaubaron. — Kock, väst, benkläder och hatt — allt präktigt och elegant, — jag skall lemna er hela slumpen för godt pris . . . har ni lust till affären. — Nej, jag vill hafva något af enklaste slaget — något mindre präktigt och för bättre ris. : : — En begqväm arbetarekostym då? snygg och enkel? en sådan, som passar en uppsyningsman, — i godt stånd? — Ja, just en sådan. — Låtom oss då försöka den här, — ni skall. icke finna någon bättre för så godt ris. P Och handelsbetjenten utbredde på disken en mycket sliten paletå af obestämd färg, jemte ett par benkläder och en väst af hyggligare utseende. En person iklädd denna anspråkslösa drägt borde, såsom det tycktes, kunna passera obemärkt midt igenom en folkhop, som icke fäster sin uppmärksamhet vid annat än rikedomen och lyxen. Vaubäron prutade länge på denna kostym och erhöll den slutligen för ett pris af femton francs. . — Nu — återtog bodbetjenten — hbehöfver ni blott en skjorta. Jag har sådana f