Dagens Nyheter – 20 mars 1865, sida 3

Ååmor på Kälke. Det var ett innerligt vackert väder, En vinterdag, ack, så frisk och grann! Och lugnt, som stundom, då knappt en fjäder På luftens vågor sig röra kan. Och klar sken solen från högolå himmel. På Stockholms gator det var ett hvimmel, Ett lif, en rörelse kring hvarje knut, Så man fick längtan att komma ut. Unz Lydia stod vid ett fönster. — Farmor, I dag det muntrare blir än sist, Se, hvit är marken och hård, som marmor, Och stark, som berg, är nu isen, visst.n — Så-å — skall du åter åstad och flänga?