Dagens Nyheter – 15 mars 1865, sida 3

ring fill fram i nästa månad. Har man deremot ännu icke beskurit bärbuskarne bör detta icke uppskjutas längre. Alia torra blad som hänga på fruktträden, samlas och förbrännas, ty de innehålla vanligen insektägg. Omkring unga qvistar sitta ofta svartaktiga ringar, bestående af ägg till ringelfjärilar, hvars larver äro glupska löfmaskar. Sådana gvistar afklippas med en för sådant ändamål enkom inrättad sax fästad på en stång. Fruktdrifning. De vinoch persikehusafdelningar som hittills icke börjat drifvas väckas nu. Växthus och fönsterträdgård. Vid vackert väder insläppes nu rikligen med frisk luft, så att de utväxande skotten må få tillräcklig stadga, ctt grundvilkor för växtens framtida fullkomliga florering. Under solvarma dagar spritar man nu växterna äfven om aftnarna. De krukväxter, som ännu icke omplanterats, omplanteras nu så framt de icke blomma eller äro försedda med blomknoppar. — Förökning af de flesta växter genom sticklingar företages nu. Till sticklingar tagas helst kortare sidoskott, sådana som icke äro mer än 1—2 tum långa. De lösskäras i detta fall så att skottets s. k. fot medföljer. Lingre skott kunna afdelas i flera delar, hvaraf hvarje blir en stickling. Afskärningen sker då tvärt under basen :af ett blad; dessa sednare bortskäras på den delen af sticklingen som kommer ned i jorden. Sticklingarne sättas flera tillsammans i krukor, på hvars botten lagts ett betydligt lager krossade tegelbitar celler krukskärfvor och der ofyanpå jotd. Jorden bör för olika växtarter vara af olika slag. I de flesta fall är likväl löfeller ljungjord, eller en blandning af dessa båda sorter den användbaraste. Sand tillblandas alltid så mycket att jorden blir starkt sandblandad. Sedan sticklingarna blifvit satta, erhålla de en lätt öfverspritning och krukorna täckas med glasklockor eller glasskifvor, äfven kunna dricksglas användas. Krukorna sättas sedan på en måttligt varm drifbänk eller i brist deraf i ett fönster och skuggas. Vilkoren för att sticklingar skola lyckas, äro: jemn men ej för hög temperatur, helt måttlig fuktighet i jorden, men deremot att luften som omgifver sticklingarne är starkt mättad med vattengas och slutligen så mycken skugga, att endast några finare solstrålar intränga. Krukväxtfrön sås vanligast i kruka och användes vanligen sådan jord, som till sticklingar. Fröen täckas om de äro af ett senapskorns groflek, en qvarts eller en åttondedels tum tjockt med jord, och de finare i proportion mindre. Stoftfina frön täckas icke, utan jordytan tilltryckes blott efter såningen. Behandlingen är sedan likartad med hvad som uppgifvits för sticklingar. Blomsterträdgård och park. Buskgrupperna genomses och de buskar som fätt en missprydlig växt återställas genom beskärning i en prydligare form. Trädoch buskpartier som äro för täta, gallras, hvarvid allt undertryckt och mindre vackert borttages. — På drifbänk sås åtskilliga blomsterfrön, såsom af sommaroch höst-lötkojor, astrar, lejongap (Antirrhinum), OCalliopsis, petunier, Ricinus, Salpiglossis, Scabiosa, Senecio elegans,! penseer, Zinnia m. fl. Då plantorna blifvit några tum höga böra de skolas, hvarigenom de sedan lättare repa sig efter utflyttningen på kalljord och blomma rikare. (Utdrag ur Tidning för Trädgårdsodlare.)