Dagens Nyheter – 8 mars 1865, sida 1

Galerslafs-Jägarne. (Forts. af Jean Vaubaron.) (Forts. fr. n:o 55—56.) Kortligen, han sade i de bästa ordalag de bästa saker, men tyvärr afhördes de ej, af det mycket enkla skälet att de riktades till varelser, hvilka genom den undantagsställning hvari de befinna sig, tänkte allt för mycket på sig sjelfva för att med lugn kunna sysselsätta sig med något annat. Endast Vaubaron afhörde med den största åndakt den gamle presten och han, den ende oskyldige, kände sig stärkt af dessa för brottslingar bestämda ord. Sådan är verlden. Den vördnadsvärde andlige välsignade derefter de dömde och den hemska truppen utträdde åter på den stora gården. Här öfverlemnade Bictres direktör galerslafsbataljonen till transport-entreprenörens representant, som titulerades kedjans kapten. Under denna kaptens order lydde såsom biträden ej ett detachement soldater, den franska armång ärorika uniform skulle ej komprometteras på detta sätt, utan en trupp, sammansatt af allahanda slags äfventyrare, verkliga lösdrifvare, till största delen rekryterade på offentliga platser och krogarne och som, lockade af löftet om en god förtjenst, låtit värfva sig för en dylik batalj. Behöfva vi tillägga att ett helt korporalskap gensdarmer, detacheradt af de längst efter vägen uppställda brigaderna, hade order att