så prisade Blekinge, allt annat utom inbjudande. Öfverallt mötes ögat af endast kala klippor, som dock helt och hållet sakna det för Bohuslän egendomliga, och förhållandet är äfven att de af försynen varit bestämda att vara beklädda med skog. När Carl XI anlade staden och fartyg började härstädes att den på Trotsö och kringliggande holmar växande ckskogen ett linieskepp och två fregatter. Genom skogens utgång miste jorden då sin sammanhållighet, och af vinden nedförd i sjön bildade han der den nu på inre fjärdarna liggande lösa dy, som vi nyss omtalat. Till afhjelpande af detta har dock straxt utanför staden en skogsplantering kommit till stånd, som likväl, för att leda till något resultat, borde utsträckas än vidare, ty 1 bergsskrefvor här och der på öarne finnes änn så mycket jord att lättvuxna trädslag kunde derstädes fatta rot för att i en framtid gifva skydd åt andra och dessutom befordra jordens sammanhållighet. Att sådana trädplanteringar äfven skulle i sanitärt hänseende bidraga till stadens bästa är otvifvelaktigt, ty orsaken till den ständiga skarpa blåsten, som sommartiden här herrskar, tro vi till en stor del ligger i just dessa nakna klippor, som, genom solstrålarna upphettade, förtunna den omgifvande luften och på så sätt åstadkomma den på sidorna befintliga tyngre sjöiuftens inrusande. För båtseglare är det ett väl bekant faktum att det om sommaren ofta inträffar, att på redden blåser cen försvarlig bris, då utanför fästningarna råder det vackraste väder man kan önska sig. Inom Carlskrona samhälle bör och kan ännu mycket uträttas, men förnämsta vilkoret derför är att det skakas upp ur den dåsighet, som för närvarande vidlåder detsamma. Med möjligen inträffande förbättrade kommunikationer med den öfriga verlden, skall det dock kunna resa sig i jemnhöjd med, om icke öfverträffa andra städer, hvilka ej kunna erbjuda sjöfarten så stora fördelar som här förefinnas. —V YR RS ———————