Dagens Nyheter – 28 februari 1865, sida 2

taket till den till det Virivilleska hotellet hörande stallbyggnaden, hvarifrån han sedan halade sig ned på hotellets gård. Skicklig mekaniker och smed hade han redan på förhand åt sig förfärdigat falska nycklar med hvilkas tillhjelp han, utan att behöfva anlita någon komprometterande medbrottsling, nu med största lätthet inträngde i hotellet.? Anklagelseakten skildrade derefter i ett på en gång enkelt och dramatiskt språk den förskräckliga mordscenen, utförd med en så onaturlig energi. Brottet är föröfvact! fortfor den. Efter mordet följer stölden. Endast några steg från sina två offer gräfver den hjertlöse bofven med fulla händer i kassakistan ... Hans förhoppningar ha ej slagit fel . . . han finner ett rikligt byte; han bemäktigar sig det och skyndar derifrån med det rof han köpt för så mycket blod! Han smyger sig tyst ur hotellet, han har ingen mött, han qvarlemnar intet enda anklagande vittne, han aflägsnar sig från den dystra boning, dit han fört döden, och han återvänder till sitt hem, tack vare den repstege med hvars tillhjelp han inträngt till baron de Viriville. Nu är han tillbaka i sitt rum, ett segerrikt leende krusar hans läppar, han är ändtligen rik, brottet har skänkt honom en lysande skörd, och han tror sig säker för hvarje straff. Hvem skulle väl angifva honom? Ingen har sett honom! Hans väg genom luften har ;) efterlemnat något spår! Hans två offer äro iktigt döda och de döda tala ej!