Vi skola dock icke följa Rodilles steg hela a erstoden af dagen för att se hvad han timter timma företog sig, vi inskränka oss att han sa tort skymningen inträdt dd I ordnade sig att atertaga vägen till NenillyI allen, men inuan han företog denna färd köp(0 han hos en sockerbacure diverse rariteter, n icke 1 köpte äfven två Her tre varoklidniagar, ala af det grannaoch me ci sumt en stor mängd Avi r, NV skild vilja una å 10i eka al i lig elegans. Försedd med dessa inköp tog Rodilic ett akdon, hvilket liksom den tör stannade ett litet stycke ifran barriore de Y Etoile. Der betalade han kusken, skickade tillbaka kabrioletten och styrde till fots kosan till det lilla af oss redan kända huset i Neuilly-allen. eSaende aftonen Aftonen var varm och blåsig, på himlen syntes ej en enda stjerna och de här och der hängande reverber-lyktorna förmådde endast med knapp nöd genombryta mörkret. Följande sin vana stannade Rodille några sekunder utanför porten innan han satte i nyckeln och tittade sig omkring, i den tydliga afsigten att tvärt igenom mörkret undersöka om han var ensam. Med detsamwa lyssnade han på det upp märksammaste. ÖOfverallt herrskade tysnad, intet misstänkt föremål ådrog sig hans blickar. Hela Neuilly-alleen föreföll öde. Man hörde endast då och då det aflägsna och dofva