Dagens Nyheter – 17 februari 1865, sida 1

Jean Vaubaron. Andra delen. (Forts. fr. N:r 1--40.) — Se så, var nu inte blyg . . . det är alldeles omöjligt att inte magen skulle låta känna af sig, ty jag är säker på att du idag hvarken fått frukost eller middag . .. Se här har jag tagit med mig en hel mängd med läckerheter enkom för dig . .. Ät nu, så skall jag under tiden gå emot pappa och bedja honom skynda sig hit . . . Stackars unge, jag ser nog att du är otålig, så att det förslår... Var nu inte ledsen, jag lofvar att du inte skall behöfva vänta länge ... I den här lilla flaskan har du också sött godt vin, som skall stärka dig, så blir du glad och munter till pappa kommer . . . Smaklig måltid, mitt vackra barn! Rodille lemnade rummet och skyndade utför trappan. Blanche var nu ensam med de läckra anrättningar som blifvit uppdukade åt henne. Den souper hvarpå Rodille bjöd var så enkel och tarflig som möjligt, men sedan flera månader hade eländet antagit så stora proportioner inom mekanistens hushåll, det hade tvungit den lilla familjen till så många försakelser, att fogelpastejen och frukterna för Blanche voro en riktigt furstlig måltid. Hon hade af fullkomlig öfvertygelse sagt att hon ej var hungrig och några minuter