Dagens Nyheter – 13 februari 1865, sida 1

EEE SSFESSERET AA le SLE stR INTNER 5A 2rurtb UR ASSA ARA SIS S SR rn SR Så UR RR Ang att bevisa än oskulden då olyckligtvis ett vil konstateradt alibi fattas offret för ett juridiskt misstag. Mekanisten var vidare långt ifrån att njuta af den klarhet i tankekraften, den skarpsinnighet i omdömet som han så väl behöft för att kunna försvara sig med lika vapen. Nästan yr i hufvudet af de förfärliga på hvarandra följande stötar -som träffat honom, blefvo hans tankar småningom oklara och osammanhängande, som då man plågas af en obehaglig dröm. Han hade fortfarande förmågan att höra och att tala, men han förstod endast till hälften äfven de tydligaste och klaraste saker. På detta vis kunde han omöjligt fatta hur det var möjligt att den af honom till Laridon sålde grafstickeln kunde ligga på instruktionsdomarens pulpet, han insåg alls icke att förmodligen denna grafstickel tjenat till mordets verkställande, kortligen, han ryste ej vid tanken på det slående bevis emot honom som detta honom tillhöriga verktyg kunde bli inför rättvisans representanter. Instruktionsdomaren läste åter i poliskommissariens rapport. Derefter granskade han de till denna rapport fogade stämplade papperen; då detta var gjordt återtog han förhöret. — Ni hade ju skulder? frågade han. — Ja, min herre. — Yoro de talrika och vigtiga? — Nej, min herre, ehurna naturligtvis äfven den minsta skuld snart erhåller en stor vigt då oförutsedda, svåra omständigheter hin