Dagens Nyheter – 11 februari 1865, sida 2

Article Image
Hyrkoherden Strandbergs begrafning försiggick i torsdags. Alla hans söner hade dervid infunnit sig. Hamreraren Warberg vid Göteborgs pantlånekontor lärer hafva försvunnit. Försök tillmord och sjelfmord. En händelse af sorglig beskaffenhet har nyligen egt rum i Halmstad, i det att förre handlanden Ramberg, som en längre tid varit grubblande och utan arbete, sistl. lördagsafton, då han hos slägtingar i nämnde stad sammanträffade med sin hustru, som, för att försörja åtminstone sig, sökt och erhållit plats på Wapnö, gjorde försök att med en knif mörda henne, hvilket dock, i anseende till mellankommande hjelp, misslyckades. Hon erhöll likväl ett sår i ansigtet samt ett å bröstet, hvilket endast, efter hvad det säges, sönderskar kläderna. Dagen efter eller om söndagen, då Ramberg icke afhördes, fann polisen sig föranlåten att uppsöka honom i hemmet. Efter att dörren blifvit uppbruten, som innantill var reglad, befanns han liggande i sin sing, hafvande tillfogat sig ett sår i halsen, men dock ej af så svår beskaffenhet att fara är för lifvet. Han låg med hufvudet lutadt öfver sängkanten, understödt af armen, så att blodet kunde rinna i det vid sidan af sängen ställda tvättfatet. Han blef afförd till lasarettet, der han nu vårdas. Arvika marknad. Följande tragikomiska skildring deraf förekommer i Göteborgs-Posten: i Affärerna tyckas i allmänhet just ej antagit särdeles storartade proportioner, och den, som fick sälja något, sålde på kredit. I det fallet var en skräddare från Carlstad med lager af färdigsydda kläder ett undantag; han fick in kontanter för allt hvad han lyckades realisera, nemligen — en väst. Som bevis på det svåra penningebehofvet för alla menniskor må anföras det stora antal af saker som utbjödos till bortspelning. En hade ett par hästar, en annan en hund, en tredje en kärra med selar, en fjerde en segelbåt, m. 1. smått och godt; men äfven dessa affärer misslyckades, utom hvad hunden och hästarne beträffar, hvadan man således med skäl skulle kunna beskylla resp. marknadsbesökande för djurisk smak. I öfrigt tycktes intet anmärkningsvärdt ha tilldragit sig, utom en oskyldig stöld af en bit kläde, den enda som timade på hela marknaden. Jernvägsarbetet har nu gått i vinterqvarter, troligen af brist på mynt och tjenlig väderlek för sådana arbetens bedrifvande. Man motser derföre våren med de längtansfullaste förhoppningar på ett äfven i det fallet grönskande, nytt lif; och den som till nästa vintermarknad kommer till Arvika torde finna, om icke en blifvande unionsstad, så åtminstone ett samhälle, stadt i så väl sin materiela som intellektuela utveckling och framåtskridande; och detta göres oss i saning behof. PERIC ENA EN AERRRNSRSNNE OE RORENAAAN ANNE TLS

11 februari 1865, sida 2

Thumbnail