Dagens Nyheter – 1 februari 1865, sida 2

Sällsamma ödets nyck! — en omätlig rikedom, fyra millioner, skulle både enlig samhällets och naturens lagar öfvensom ge nom gubbens fria vilja tillfalla Martha Vau baron och efter henne hennes dotter Blanche och dessa två varelser, modren och dottren förtvinade nu, tillintetgjorda af försakelser elände och förödmjukelser, endast några steg från denne millionär och dessa millioner! om hvilka de ej hade någon aning och om hvilka de troligen aldrig skulle erhålla någon vetskap. Och ännu sällsammare slump! Rodille, egare af testamentet, hvilket i hans händer var fullkomligt gagnlöst, var på väg att mörda den gamle baron de Viriville, beredde sig att slunga mordanklagelsen mot den olycklige Vaubaron, hvars hustru han bestal och hvars barn han beslutat bortdrifva. js Är ej slumpen den sgällsammaste, den produktivaste den originellaste af alla romanförfattare? XXXIL Porträttet. Den följande dagens eftermiddag presen.erade sig Rodille hos Laridon, och under det van med klädmäklaren samtalade om alla