Dagens Nyheter – 28 januari 1865, sida 3

ANNONSER. TILL SALU. Hos Ssöderholtz å Comp. (Drottvingatan n:r 19): Fotografi af Gretfve t. i. Anckars värd. — Än mig då, dyrkade Ursule! utbrast banditen varmt och tryckte sina läppar mot hushållerskang mindre hvita men knubbiga hand; —jag har varit ledsen, uttröttad, förtviflad endast derföre att detta så efterlängtade ögonblick sa länge dröjt att raudas. Hotellets gård var mörk. Ursule Renaud gick först och Rodille följde henne med säkerheten hos en man som känner till stället. De vandrade tillsammans uppför perroucns breda trappsteg, passerande genom cn lång korridor och inträdde derefter i en sal, svagt upplyst af en i taket hängande lampa. — Gå sakta, sade Ursule hviskande, niär han intridde i salongen. Baron har i dag haft ett mycket svårt giktanfall och iäri afton ovanligt klen . . . Jag är ej rätt säker på om han ännu somnat. — Är det bara den der dörren som skiljer oss från honom? frågade Rodille, likaledes ginkande rösten. Hushållerskan svarade med ett jakande tecken. Vi kunna för öfrigt försakra att Ursules tillsägelse var helt och hållet öfvertlödig. Rodille egde i hög grad den dyrbara förmågan att kunna gå utan att det hördes, en förmån den han hade gemensam med många namnkunniga tjufvar och hvarföre den bekante Jack Scheppard vanu en särskild ryktbarhet. I Forts.)