Dagens Nyheter – 20 januari 1865, sida 1

se oss, utan att sjelf bli sedd, ligger minst ett halft dussin laddade pistoler. — Hur vet du det? — Jag vet det icke, men jag är ändå I säker derpå. Tänk sjelf en smula på saken (och du skall också inse det . . . Nå väl, så fort den gamle girigbuken märker att vi ha något ondt i sinnet till honom, lär han icke. tveka en enda minut att skjuta ned oss alla. tro ... Sjelf löper han icke minsta fara, han. kommer knappt att blifva åtalad, som det naturligtvis blir honom mycket lätt att bevisa det han nödgats försvara sitt eget och således varit i sin fulla rätt. i Kanariefågeln ref sig bakom örat med: förlägen min, Ripainsel upprepade för andra gången: — Huru skola vi då göra? l — Vänta och fundera på saken, mina ! små barn, svarade Kaninen, som, oaktadt sin! ungdom och sitt späda utseende, genom sitt: förstånds öfverlägsenhet beherrskade de till det I yttre vida starkare kamraterna. Idn i och; för sig sjelf är förträfflig, forttor han, bästa, beviset derpå är att jag sjelf fallit på den långt innan min vän Kanariefogelu ännu ut-talat den, men den behöfver mogna . . . Att. plundra fader Legrip och i värsta fail äfven! hjelpa honom häritrån är mycket bra, men innan man företar en sådan sak måste den länge öfverläggas, man måsto varu säker på alt lyckas, deri ligger just knuten . . . Låtom oss: