Dagens Nyheter – 19 januari 1865, sida 3

— Norberg hör nu? — återtog polismästaren. — Han såg alltid så frusen ut och derför gaf jag honom vanligtvis en sup, för jag tyckte synd om honom — upplyste Norberg. — Har han så god råd att han bjuder alla sina gäster på spirituosa? — Det angår ingen, ty det får min egen kassa svida för. — Han tog således endasdt betalt för kaffet? — Ja, och det efter mitt vanliga pris, 16 öre för en hel kopp och 8 öre för en half. — Det var dyrt kaffe — invände polismästaren. Norberg tycktes icke dela polismästarens åsigt i det fallet, och hvem kan väl rättvist anmärka de höga priserna på ett ställe der värden är så medlidsam mot de frusne och frikostig mot sina kunder? Målet uppskjöts till nästa fredag klockan 10 på det att vidare bevisning måtto införskaffas. En mångsidig äakare. Den förut omnämnde åkardrängen Johansson, i tjenst hos åkaren Löfgren, fälldes i går att utbetala 10 riksdaler som vite för det han skjutsat med bättre åkdon, oaktadt han af polismästaren blifvit förbjuden dermed befatta sig, och förbjöds han nu vid förhöjdt vite af 25 rdr att vidare betjena allmänheten som körsven. Samme Johansson stod äfven tilltalad att en dag i november månad sistlidne år å Hornsgatan hafva kört öfverdådigt och derigenom varit vållande till att en annan åkardräng, Sellberg, fått sitt ena ben afbrutet. Käranden begärde 100 riksdaler i ersättning för sveda och värk och tidsspillan; men då Johansson ej ville betala mer än 30 rdr så hänvisades Sellberg att i Rådhusriätten fullfölja sin talan. Johansson var äfven kallad för obetalta böter, dem han trenne särskilda gånger förut blifvit ådömd för åtskilliga förseelser. En nervsvag slagfare. Förre hemslagtaren Hjerpen hade i går af patrullerande poliskonstaplar blifvit upptagen å Nya vägen, der han i redlöst och berusadt tillstånd befunnits liggande. — Var han full i går? — frågade polismästaren Hjerpgn, då denne i går stod inför polisdomstolen. — Ack, herr polismästare, jag kom från landet och var så trött att jag fick en svimning och blef liggande — svarade Hjerpåen. Hjerpån dömdes för sin nervsvaghet till 10 riksdalers böter och att ersätta skjutsen från lägerstället till vaktkontoret med 1 riksdaler. — Blir det så mycket? — frågade Hjerpen nedslagen, och aflägsnade sig med en djupt bedröfvad uppsyn, då han hörde sin dom upprepas. Dyra slag. Utslag afkunnades i går i det förut omnämnda målet mellan arbetskarlarne Henriksson, Magnusson och Jonsson, svarande parter, och Olsson, kärande. Henriksson dömdes att för våld mot person å öppen plats böta 75 riksdaler, Magnusson för samma brott till 50 rdr och Jansson till 40 rdr. Dessutom ålades dem gemensamt att ersätta den slagne Olsson för sveda och värk med 15 rdr och alla i målet hörda vittnen med : rdr 50 öre hvardera. Utrikes Nyheter,