Dagens Nyheter – 19 januari 1865, sida 1

för fred.:3 Det fins icke någon stat i Europ: mer än Schweiz, som icke är så belastad mec skulder, meå militär och med embetsmän, at den har de aldra största svårigheter att ut pressa af folken medlen till de årliga utgif. ternas bestridande. Militärväsendet tager i alla dessa state brorslotten af statens inkomster, på samme gång det skulle vara det minst nödvändigs om folken finge sjelfva deltaga mera i styrel sen än de nu göra. Man har exempel derp: för ögonen i Schweiz och Amerika. De hafvc visserligen hvardera engång varit i inbörder strid, men de hafva aldrig anfallit andra folk Det exempel Ryssland gifvit står Frankrike färdigt att följa, och det är till och med troligt att dessa bäda makter hafva träffat öfverenskommelse i detta afseende. Ingenting hindrar Preussen att göra på samma sätt, utom envisheten hos den korporal som nu innehar dess tron. Italien har redan gjort ännu större indragning än Ryssland, och Österrike kan åtminstone något minska sin armå, då den icke behöfver trupper annat än för att bevake Venetien och Ungern, hvilket sednare lanc för öfrigt icke nu tänker på uppresning. Det är lyckligt att detta indragningssystem har börjat så tidigt på året, att det kan tjena till ledning för vår regering vid uppgörandet af propositioaen om de hufvudtitlar som omfatta landtoch sjöförsvaret. Det bör gifva regeringen styrka att motstå det anlopp af en del fantaster som började vid förra rikg. dagens slut och som ännu under förra året fortsattes till förmån för ökade utgifter för försvarsväsendet. Det är desto mindre nödigt att tänka på sådana, då under loppet af några år landets försvarskrafter ha blifvit ökade med en styrka af sannolikt 40,000 man frivilliga, hvilken styrka oupphörligt tillväxer.