Dagens Nyheter – 17 januari 1865, sida 2

upptog derur en gammal trasig linnerock, som syntes förskrifva sig minst från de sista tio talen af det adertonde århundradet, ett långt smutsigt, hvitt skägg och en af dessa enkom för teatrarne gjorda peruker, som bilda en helt och hället kal hufvudskål, med några hvita testar vid tinningarna och i nacken. Han stälde sig nu framför spegeln, uppknöt sin halsduk, påtog den trasiga linnerocken, peruken och det snuskiga skägget och började derefter att med tillhjelp af flaskorna och färgkopparna gifya sitt ansigte det till kostymen limpliga utseendet. Våra läsare veta redan att Rodille egde en stor förmåga att maskera sig. Några mivuter voro för honom nog att vinna det mest förvaänande resultat. Ett enda penseldrag vjorde ögonen djupliggande, kinderna ihåliga och ansigtet genomskuret af djupa fåror, förvandlade med ett ord en man i sin kraftfullaste ålder till en nära hundraårig gubbe. Så snart Rodille slutat sin toilett, tog ban ettaf vaxljusen, närmade sig väggen mellan de båda husen, tryckte på en hemlig fjeder och inträdde utan den ringaste tvekan genom den lönndörr som dervid öppnade Sig. Det rum hvari han nu inträdde yar nästan alldeles lika det han lemnat, och bildade det angränsande husets bottenvåning. För öfrigt var det deladt i två lika delar al ett ar temligen tjocka jerntrådar Hiätadt gallerverk fästadt vid grofya ekplankor som gingo från