Dagens Nyheter – 13 januari 1865, sida 1

Öfveransträngningen i skolorna. De nyligen förrättade afgångsexamina vid elementarläroverken hafva visat ett resultat, som väckt allvarsamma bekymmer hos föräldrar och målsmän. Man har deraf kommit till full insigt om att de orimliga fordringarne, på kunskaper icke öfverensstämma med examens ändamål, som alldeles icke är att göra magistrar af de unga gossarne, utan helt enkelt att meddela dem vetenskapernas elementer. Elementarläroverket, såsom en mellanlänk cmellan folkskolan och universitetet, bör endast hafva till ändamål att bereda allmän medborgerlig bildning och att meddela det kunskapsmått, som är nödvändigt eller behöfligt för den, som vill göra anspråk på att ega en mot tidens fordringar svarande allmän bildning. Men dermed är man ingalunda nöjd nu för tiden. Det ovisa nitet försöker att af ynglingarne bilda lärde med mera både grundlig och mångsidig bildning än mången så kallad vetenskapsman, men detta mål är oupphinneligt och strider mot naturens ordning. Att ett sådant bemödande verkligen förefinnes, synes mer än väl af läsordningarne, hvilka för de ynglingar, som i högsta klasserna förnöta sin tid äfven på de döda språken, upptager icke mindre än 19 olika kunskapsämnen, nemligen: Kristendom (katekes, bibel, psalmer), aritmetik, Teologi och Kyrkohistoria, Geometri, Algebra, Latin, Grekiska, Hebreiska (till prest, xamen), Historia, Geografi, Franska språket,