Dagens Nyheter – 7 januari 1865, sida 3

Gellivara-verken. Tidningen Arbetarevännen, som utgifves i Luleå, ionehåller följande märkliga uppsats aom dessa verks förhållande till ortens nybyggare: Ett kongl. kammarkollegii utslag rörande Norrsands krononyby gge i Öfver-Luleå socken berör en vigtig principfråga för Norrbotten. Konungens befallningshafvande har, redan för 20 åå 30 är sedan börjat att hämma landets kolonisation at fria nybyggare, sålunda att deras ansökningar blifvit förvista till afgörande i sammanhang med allmänna atvittringen, eller lagda vid sidan af en Ivar Widfamnes ansökningar, som numera antagit benämning at Gellivara bolag. Det var på 1830till 1850-talet som konungen egde de sedermera s. k. Gellivara-verken. Den höge egarens? ombud och förvaltare ville hvar efter annan visa deras underdåniga nit att utvidga de redan ofantliga landvidderna igenom ansökningar i slump att få upptaga så många nyhemman som lägenheterna medgåfve mom många qvadratmil vida kronotrakter, utan att ikläda den höge egaren byggnadsoch odlingsskyldighet för någon viss lägenhet, än mindre, på sätt författningarna kräfva, inlemna prestbevis och borgen för dessa skyldigheters fullgörande. När ortens inbyggare uppvist och låtit på föreskrifvett sätt utsyna vissa hemmanslägenheter inom berörde kronotrakter samt aflemnat frejdbevis och borgen för åboskyldighetens fullgörande, så hafva antingen Ivar Widfamnes privilegier eller hans ombuds slumpansökningar legat som en mara på både embetsmännens och allmogens bröst, så att intet annat kunnat uträttas än att förvisa den sednares små försök att få bebygga och odla ödemarkerna till en 20å 30-årig hvila, medan Ivar Widfamne afbergade skogarna. Under landshöfdingen baron Åkerhjelms och numera generaldirektör Ros embetstid skedde likväl några upplåtelser af enstaka nyhemman, och framlidne landshöfding Widmark var sinnad att följa exemplet, men döden kom cmellan, och derefter afkunnade länsstyrolsen den 30 december 1862 en mängd utslag, som rfrånkände de enskilde och tillerkände Gellivara boiag en mängd af de förra uppvista och utsynade nyhemman på kronotrakterna inom ÖtverLuleå socken. Det är ett af dessa utslag, som kammarkollegium nu upphäft. De skäl kollegium anfört äro verkligen: uppfriskande att genomläsa. De innebära ett omslag 1 den förut osunda väderleken, Heder åt det embetsverk, som så antager sig den svagare partens beskydd! Vi sade att kammarkollegii utslag berör en vigtig principfråga för Nor rrbotten. Å ena sidan, der vår höfdiug sig ställt, tror man provinsens sanna väl befordras derigenom ati ett numera utländskt bolag eger våra landamären och låter besätta dem med en slafbefoikning, utan skydd emot nycker, utan trygg het för framtiden, utan röst i kommunens och statens angelägenheter. Å andra sidan, der vi med tandets fria allmoge och arbetare oss befinna, anses provinsens och hela fäderneslandets sanna bästa främjas igenom nyhemmans