Dagens Nyheter – 5 januari 1865, sida 3

Demokratism här, reaktion der. Några få röster hafva då och då höjtl sig mot det hvilande representationsförslaget derför att det skall vara för mycket demokratiskt. I Danmark klaga ceremot tusende stämmor öfver att dess regerings nyss afgifna förslag till reviderad grundlag är för mycket reaktionär. Men det danska grundlagsförslaget är ojemnförligt mycket liberalare än vårt. Det medgifver icke konungen lagstiftningsrätt i de vigtiga ckonomiska frågorna och det lemnar folket mycket utsträcktare valrätt. Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning redogör mera detaljeradt för de stora olikheterna och tillägger derefter: Man finner ensamt af dessa momenter buru begränsad den medborgerliga rättigheten att genom valda ombud deltaga 1 statens lagstiftning, beskattning, m. m., blifvit i det nu hvilande förslaget till uy grundlag för Sverge, utarbetadt af en regering, som från den konservativa sidan klandras såsom alltför liberal, i jemförelse med det förslag till en reviderad författning för Danmark, som blifvit framlagd, af en regering, som der stimplas såsom reaktionär. Så olika kunna föreställningssätten vara i tvenne länder, hvilka dock äro med hvarandra så nära beslägtade. Dertill kommer att i Sverge det konstitutionella lifvet är mycket äldre än i Danmark, samt! att vi hos oss ej äga ämne tvister, som upprört Danmark och som der beklagligen bildat partier, hvilka med mycken hätskhet uppträda mot hvarandra. Icke heller hafva vi anledning till tvister uti andra antagonismer, tt. ex. mellan städer och landsbygd, enär den sednare är 1 Sverige långt öfvervägande både till folkmängd och förmögenhet, varande i alla fall allas intressen uumera gemensamma, sedan den nya handelsoch näringsförfattningen undanröjt alla föregående frön till afund och tvister. — Äfven det moment, som hos oss på sednare tider verkat partibildningar, nemligen de rent ekonomiska striderna om jernvägarnes sträckning, kunna nu anses vara utkämpade, eller åtminstone inskränkta til rent provinciella dimensioner. —Återstår det partibildningsämne, som ligger uti handelsfriheten mot skyddssystemet, men ifven detta saknar numera all större betydelse. Här finnes alltså inom vårt land föga eller intet ämne till partisöndringar, som kunde framkalla häftigare valagitationer och bitterhet mellan medborgare: fastmer stå vi på den sällspordt lyckliga ståndpunkten, att alla större imtressen (då man ej kan taga de rent individuella och sjelfviska i betraktande) äro imnerligt med hvarandra förbundne. Under sådana förhållanden synas farhågorna (då vi förutsätta att de äro ärligt menade) det antagandet af det nu hvilande grundlagsförslaget skulle för MSverge i istadkomma vådor, genom att lägga maktens tyngdpunkt i sådana händer, som skulle uppoffra fäderneslandets sanna välfärd, vara helt och hållet ogrundade och obefogade. Hvad Danmarks reaktionära regering ej befarar uti ett land,