Aftonbladet – 29 december 1874, sida 3

IEEE PER KPP R Ge Statistiska meddelanden. :) VI. Skeppsbrott och räddningsväsendet på Danmarks kuster. Öfver detta ämne föreligger en nyligen utgifven berättelse, omfattande finansåret 1873—74, från April till April. Antalet stationer för skeppsbrutnes räddning är numera 39, hvaraf 30 på Jyllands vestra och 2 på dess östra kust, 2 på Leessö och 5 på . Bornholm. Derjämte hafva ock de personer, som tillse båtarne vid Sjaellands n. v. udde, i uppdrag att bispringa vid skeppsbrott och äro i detta syfte nödtorftigt utrustade. Af de bornholmska stationerna äro 3 försedda ensamt med raketapparater och de 2 öfriga med både raketapparater och räddningsbåtar. 24af jylländska stationerna ro försedda med båda dessa arter af räddningsmedel, 1 allenast med räddningsbåtar, de öfriga blott med raketapparater. Omkostnaderna för året för dessa anstalters underhåll utgjorde 37,186 kronor. Sjöolyckornas antal var under året ovänligt stort, i det att 122 strändningar inträffade, hvaraf 34 i Hjörrings amt, 24 i Thisteds, 19 i Ringkjöbings och 6 i Randers amt; 9 på Bornholm, o. 8. v. 88 af dessa fartyg blefvo totalt vrak, 32 lyckades blifva flott; i 2 fall saknas underrättelser. Till nationaliteten voro de strandade fartygen 30 danska, 29 tyska; 19 norska, 17 engelska, 10 holländska, 9 svenska, 3 ryska, 1 amerikanskt, 4 okända. Vid 49 af dessa olyckstillfällen användes räddningsapparaterna, och i 23 af dessa fall räddades besättningarna allenast med dessas tillhjelp; i 6 andra fall verkstälde de endast en del af räddningsarbetet, — 13 af fartygen voro redan före strandningen öfvergifna af besättningen, i 3 andra fall förolyckades hela besättningen. Från de strandningar, om hvilka i detta hänseende underrättelser !erhållits, omnämnas 23 personer såsom omkomna vid strandningstillfället, hvaremot 614 räddats. Af dessa sistnämnde hjelpte 210 sig sjelfva i land, 193 fingo hjelp af enskilda personer, 14 räddades genom egen och enskildes förenade bemödanden och ändtligen 197 genom statens räddningsanstalter; nämligen: 97 af räddningsbåtarne 82 genom raketapparaterna och 18 genom båda dessa räddningsmedel förening. Hvitbetssockertillverkningen i Tyskland. September 1873—Juni 1874. Under nyssnämnda kampanj voro 338 fabriker i gång, hvaraf i Preussen 257; provinsen Sachsen ensam egde att uppvisa 150, Schlesien 49. Det beskattade qvantum råämne, som förarbetats, uppgick för året till 70,509,191 centner, hvilket utgjorde vid pass 7 millioner mer än året förut. På preussiska staten ensam falla af dessa nära 52!(2 milli., hvaraf öfver 34!s mill. på provinsen Sachsen. . Närmast Preussen stå Anhalt med 35 fabriker och nära 7,800,000 centner beskattadt råämne samt Braunschweig med 28 fabriker och öfver 6!3 mill. centner beskattadt råämne. Af totala ökningen i beskattningsbeloppet faller öfver hälften på provinsen Sachsen. Föälda ochverkstälda dödsdomar i Frankrike (1825—1873) (ur Novemberäftet af Journal des Economistes). Samilda antalet af de under dessa 49 år i Frankrike fälda dödsdomar uppgår till 2470, d.v. s. omkring 50 om året. Dock äro i denna siffra ej inbegripna de domar, som afkunnats af krigsrätt. I 1546 fall (62 proc. af det hela) har domen verkstälts. Bland alla de grupperingar, statistikern skulle känna sig frestad att företaga med dessa år för år lemnade uppgifter, är för ett land, hemsökt af täta statshvälfningar, ingen så naturlig som följande: Dödsdomar. Fälda. Verkstälda. 1825—1830 688 471 eller 68 proc. 1831—1847 881 564 64 1848—1851 173 109 63 1852—1870 647 353 2055 o 1871—1873 81 49 :-60 Således egde i årligt medeltal rum under Fälda. Verkstälda. slutet af restaurationen 114 78 under julimonarkien ... — 52 33 2:a republiken..: 438 27 2:a kejsardömet.: 34 18 -3:e republiken... . 27 16 Den minskning, som steg för steg inträdt, med hänsyn så väl till dödsdomarnes freqvens som deras verkställighet, är särskildt i de meddelade årliga medeltalen i ögonen fallande. Det torde i öfrigt böra tilläggas, att det skarpa aftagande, som utmärker det andra i ordningen af ofvannämnda tidskiften, har sin naturliga förklaring i lagen af ?51 1832, hvilken gifvit juryn makt att i vidsträckt mån låta mildrande omständigheter inverka på utslaget. Likaledes är det otvif1) Jmf. Aftonbladet n:r 279 för den 1 December