Aftonbladet – 29 december 1874, sida 3

AFTONBLAI .I velaktigt, att den under 1848 års republiks I tid inträdda minskningen väsentligen är att tillskrifva 1848 års författning samt lagen af 56 1850, hvilka genom att i fråga om politiska förbrytelser sätta deportationen i dödsstraffets ställe sänkte från 115 till 29 antalet af de lagliga förutsättningarna för dödsstraffets ådömande. Siffrorna för de allra senaste åren -11870 fälda dödsdomar 11, verkstälda 5; poker Of pp 11871 16, 10; Ll1872 a 31, 24; 11873 34, 15, Itorde böra sättas i samband med de rubbningar i samhällets normala förhållanden, som inträdde genom det olyckliga kriget 11870—71. Befolkningsförhållanden i Paris. A. j Husson, en särskildt på den medicinska staI tistikens område väl bekant skriftställare, Ihar nyligen inför VAcademie des sciences I morales et politiques meddelat hufvuddraIgen af en undersökning öfver befolkningsI förhållandena i Paris och deras växlingar lalt sedan medlet af förra århundradet. Vi hemta ur detta i senaste månadshäfte af Journal des Economist tergifna föredrag I följande uppgifter, dervid i allmänhet inI skränkande oss till de årtionden, som ligga loss närmast och för den skull, åtminstone Iför främlingen, torde vara af största intresse. Paris har på senaste 13 åren (1860—1872) Iräknat i årligt medeltal 16.800 giftermål, 52,650 födelser och 49.900 dödsfall. Af sistnämnda två tal framgår, att Paris i-och för sin folkmängds tillväxt egentligen är hänvisadt till inflyttningar, hvarvid dock må erinras, att för en dylik slutsats krigsåren 1870—71 tynga starkt i vågskålen genom att minska nativiteten och öka dödligheten. Hvad de födde särskildt angår, finner man, att deras antal jämfördt med folkmängden varit i jämnt och sakta aftagande. Så var t. ex. 1817—30 nativiteten 3,7 proc. 41—45 35 51—55 315 60—65 3ag 66—72 29 Men detta sorgliga förhållande är intet särskildt för Paris utmärkande drag; det återfinnes hos Frankrike i dess helhet, hvadan ock befolkningen derstädes till antalet är nästan stationär. Naturligtvis böra de statistiska uppgifterna kunna lemna säkra stöd åt den föreställning, man lätt nog på fri hand kan göra sig: att den egendomliga sammansättningen af en stor hufvudstads befolkning samt den stora lätthet, hvarmed laster och brott mot sedligheten der kunna döljas, skola bilda en synnerligen tacksam jordmån för alstringen af de samhällets olycksbarn, som vanligen benämnas oäkta. De absoluta talen härom från Paris, steg för steg höjande sig från ett årligt medeltal af 9,641 (1817—30) till 14,613 (1866—72), tyckas vid första påseendet förfärande; men de bevisa i sjelfva verket ingenting, enär befolkningen sjelf samtidigt tillväxt ännu snabbare. Det visar sig ock, att antalet utom äktenskap födda barn i Paris årtionde efter årtionde utgjort en alt mindre bråkdel af den samfälda nativiteten, nämligen: 1817—30 ......... 35!f2 proc. 1851—55 32 1860—65. och 1866—-72 ast 274 Samtidigt har äfven den förbättring inträdt, att dessa barn i städse ökad proportion genom senare slutet äktenskap eller på annat sätt blifvit lagligt erkända, så att detta numera i regeln inträffar dubbelt oftare än i början af 1830-talet. — I alla händelser äro dock de olagliga förbindelsernas frukter synnerligen talrika i Paris, deras antal är der flerdubbelt större än i Frankrike i dess helhet, som 1850—68 allenast räknade vid pass 71 proc. oäkta bland samtlige födde. (För jämförelses skull erinra vi om siffrorna för Sverige: 9!2 proc. och Stockholm omkring : 40 proc.!) Giftermålen hafva under senaste årtionden i Paris i det hela ökats rätt betydligt i förhållande till folkmängden. Man räknade . under krigsåren . 1799—1808 allenast 1 ingånget äktenskap på 152 personers folkmängd, men 1809—16 1 ingånget äktenskap på 120 1831—35 1 109 1846—50 1 107 1856—59 1 100 och ! 1866—72 1 104 personers folkmängd; och under sistnämnda tidskifte inverkade likvisst kriget och koml. munen hämmande. Dessa uppgifter om en : ökad äktenskapsfreqvens förtjena att sammanställas å ena sidan med den inträdda minskningen i de oäkta barnens relativa antal, men också å den andra sidan med denl: symnerligen låga nativiteten. På hvarje : äktenskap i Frankrike komma öfver hufvud 3 barn; i Paris åter sällan mer än 2. a Sverige räknas på 10 äktenskap 45 barn, i Norge 47, i Preussen 46.) De uppgifter, som föreligga om Parisbefolkningens dödlighet, äro på det hela taget af synnerligen tillfredsställande art. Dödligheten var 1750—1835 intet enda år nere l under 3 proc., men undantagsvis steg den 1790—98 samt 1831—35 (kolera) till 3!2 proc. Deremot var den 1836—40 ......... 2,9 ProCe : 1841—45 NE ; 1856—59 26 P j 1860—635 . s 2 58 och äfven krigets och farsoternas förenade verkningar förmådde 1866-1872 allenast höja den till medeltalet 2,98 proc. Paris står i detta hän-: seende ej obetydligt bättre än Stockholm, som : alt sedan 1861 endast två gånger haft att uppvisa en mortalitet, understigande 3 proc. I fråga om en af de härvid hufvudsakligast medverkande faktorerna: dödligheten bland de späda barnen, tyckes ock Paris ! taga försteget, med vid pass 16 proc. döda : under ett års ålder mot 26—27 proc. i Stock: holm. Men om, såsom rätt och billigt är, afseende fästes vid det betydliga antal späda barn, som från Paris utlemnas till amning på den kringliggande landsbygden, blir ettåringarnes dödlighet för Paris omkring 25 1proc.; — för de inom äktenskap födda barnen sänker den sig till 16 proc., men stiger för de oäkta till öfver 33 proc. (Stockholm: 35 proc.). tskilliga af de här ofvan antydda företeelserna på befolkningsstatistikens område äro tvifvelsutan för Paris af rätt glädjande art. Men den teckning, Husson uppdragit, saknar ej häller skarpa skuggor. En dylik är den städse stegrade i proportionen af dödfödde, hvilken i bästal fall vitnar om slägtets kroppsliga försvagande, men kanske ock om alt talrikare försök att göra sig qvitt en förhatlig börda. Om fosterfördrifningens och barnamordens : stisande freavens har Husson. efter den be