Aftonbladet – 16 december 1874, sida 2

ne kusten öfver ett par månader; det skulle göra honom godt. Ruth vände en orolig, frågande blick från honom till gossen och åter tillbaka. Tyckte han, att Willie såg sjuk ut? Hon hade ej märkt något ovanligt. Ruth drog den lille gossen till sig med en hastig rörelse af ömhet och betraktade forskande det lilla ansigtet. James Cameron observerade denna rörelse och bad henne leende vara lugn. Gossen var ju vid en ypperlig helsa, och han föreslog ett par månader vid hafskusten, blott emedan luften der för alla var välgörande och i synnerhet för barn. När kunde miss Edgestone vara färdig att resa; om en vecka? Hvad återstod för henne, annat än att svara ja? Hade James Cameron bedt henne fara samma dag, skulle hennes svar blifvit det samma. Men vi få se er ännu en gång? vågade Ruth säga, då han vid afskedet för ett ögonblick höll hennes hand i sin. Om vi resa först en vecka härefter, ha vi förut en ons-. dagsafton. Jag nödgas lemna staden på några dagar och kommer ej åter till dess, men jag hoppas att ni gör Grace ert vanliga besök. Ni är hennes stora favorit. James Cameron och Ruth återsågo ej hvarandra. Hon förde Willie till badorten, och han stannade i staden, upptagen af förberedelser för sin afresa från England. De tvenne pröfvoåren voro slut, och doktor Fergusons förutsägelser hade gått i fullbordan: förtroendet till den berömde läkaren hade efter hans rättegång aldrig återstälts, under dessa två år hade hans praktik varit iständigt aftagande, och Cameron hade icke be