Aftonbladet – 15 december 1874, sida 2

jenerationer skola komma att bära. Den ; tyske rikskanslerns våldsamma tal kunna tillfoga sår, men de äro också domar, . och det tillhör oss att draga nytta af dem. Franska nationalförsamlingen diskuterade förliden fredag första läsningen af en motion, äckt af hr de Pressens, den bekante protestantiske presten, och åtskilliga bland hans kolleger, om rättigheten att hålla sammanträden för andaktsändamål. Sedan Giraud, medlem af yttersta högern, talat emot motionen med betonande af de många öfve drifter, hvilka blifvit begångna på religiösa möten, och den fara, för hvilken statens inblandning utsatte sedligheten, upptr Pressens med ett vältaligt anförande för in motion. Han erinrade om 1789 års revolntion, som grund; År 1792 er rande församlingen hva sanktionerade äfven kyrk staten, hvilket hade till följa att : samlingar genast organiserade sig. att ha kildrat de franska religiösa sekternas öde ända till revolutionen af 1848 och till kejsardömet, hvilket återupprättade kyrkans myndighet öfver staten, förklarade han att fri gudsdyrkan icke funnes i Frankrike. Han anmärkte, att en stor trid nu börjat i Europa mellan staten och det religiösa samvetet och att denna förfär1 konflikt förefinnes icke blott i monarkiska, utan äfven i demokratiska land. Slutligen protesterade han energiskt mot statens inblandning i samvetsangelägenheter och arade, att alla de, hvilka, likt honom de den religion, som för närvarande förfö ljes af en mäktig stat, skulle vara de första att protestera mot alt slags inblandning. Den liberala sidan i kammaren applåderade lifligt, då talaren lemnade tribunen. Hr de Cumont, kultusoch undervisningsminister, förklarade att regeringen alldeles icke satte sig emot andra läsn, men att hon behölle sig rätt att a alla de garantier, hon ansåge nöddiga. Med 477 röster mot 165 beslöts andra läsningen af motionen.