Aftonbladet – 11 december 1874, sida 2

VR VV VN VS SS VV loup att det ingalunda var hans afsigt att uppreta sina opponenter, Men han förklarade sig på samma gång icke blifva rädd, äfven om hans ord skulle hafva en dylik verkan. Hvad beträffar beskyllningen för att hafva velat åstadkomma oenighet och splittring, förklarade han, under högerns bifallsrop, att aldrig skola vi låta materia lister och ateister tsla, utan att bemöta hvad de säga. Efter att hafva förlöjligat den anmärkningen, att undervisningsfrihet skulle stöta Tyskland, slutade han med att beklaga att han, för att försvara sig sjelf, blifvit nödgad att hålla ett sådant tal. Han följ des af högerns varma bifallsrop, då han lemnade talarstolen. Hr: Chaliemel-Lacour hade derpå ett kort anförande, i hvilket han vägrade att återtaga eller modifiera sitt tal fredagen förut. Han fasthöll vid att hans tolkning af Syllabus — af hvilken en fransk officiell öfversättning fans — var den, som gjordes af hela det tänkande Europa, och att iagen birkoplig förklaring skulle kunna förändra dess naturliga och tydliga mening. Hvad honom sjelf perzonligen vidkomme, hindrade honom biskopens ställning och den drägt, denne bar och om hvil: ken han tslat, från att svara så, som han annars skulle hafva gjort. Om biskopens tolkning af hans tal och do kommentarer, denne gjort till det samma, ville han öfverlemna ät alla förnuftiga män i kammaren och, utom den samma, ät alla dem, som ändu hade någon hänsyn för episkopatets auseende, att döma, Detta tal mottogs med at brott och sorl från högern och med bifallsrop från en del af venstern, Presideuten anmärkte, att biskop Dupanloup var ex heder för det franska episkopatet och var en af dem, som mestfästehänsyn vidsittstånds värdighet. Efter ett tal af Bardoux till försvar för statens uteslutande rätt att förläva grader, yttrade Lonis Blanc, att frågan gälde, huruvida unåervissingsfrihet skulle införas, innan man erhållit alla andra friheter, hvil ka voro hennes naturliga komplement och skulle förhindra, att hon blefve ett monapol för vissa doktriner. Om man hade pressfrihet. och församlingerätt, vore det icke att befara, att förnuftet skulla duka under i en lika strid. -Sanvingei akulle taga ut sin rätt, Första läsningen beslöts derefter med 531 röster mot 124, :Det är att märka, att majoriteten röstade så, helt enkelt för att fö åtgärden tagen under behandling, samt att hon biträdde baslutet om första läsningen under reservation mot några af förslagets punkter. Det är sannolikt, att förslaget vid den efterföljande behandlingen skall undergå så vigtiga förändringar, att dess upphofsmän icke skola fiona skäl att låta bandläggningen deraf fortgå, och att resultatet skall bli, att det tages tillbaka. Journal des Debats yttrar, ehuru tidningen icke är någon vän at Challemel-Lacour, hvars tecrier hon anser vara jakobintka, i afseende på monssigneur Duparloup: Om den parlamentariska vältaligheten skulle fortfarande hållas i gårdagens ton, lider det intet tvifvel att ju icke nationalförsamlingens dagar skulle vara räknade innanen månad gitt. Det fins regler, öfverenskommelser, bruk, sätt att uttrycka sig och bete sig, hvilka kunna göra möjligt för de största fiender att lefva till samman i samma församling. AN detta, vi er: känna det, är konventionelt; men undertryckes detta, ja, då blir det nödvändigt att äfven undertrycka den parlamentariska styrelseformen. Thiers voterade icke. Barthelemy-St.. Hilaire, hans euskilde sekreterare, röstade i minoriteten, under det Jules Favre Jules Simon och största delen af venstra centern och rena centern understödde första läsningen. Den 26 sistl. September skall ryska re geringen hafva tillstält de utländska makterna en cirkulärdeperch om den i Bruxelles hållna internationella konferensen. Afdenna depesch har Köln, Zeit. från autentisk källa erhållit en analys, som den meådelar. Depeschen, som är undertecknad af geheimerådet v. Westman, går väsentligen ut på att Ryasland från åtskilliga håll blifvit tillspordt, omv hvilka åtgärder den ryska regeringen ärnar vidtsga i anledning af de resultat, till hvilka kongressen ledde, om hon har för afsigt att förelägga något bestämåt förslag, eller om hon först vill inhemta de öfriga regeringaruas åsigter. Utgången at konferensen har emellertid klart anvisat den väg, man bör följa, Konferensen var en enguste, hvarg protokoll bterepegla alla de åsigter, som dervid gjorde sig gällande. Det omarbetade förslaget innehåller en utjämning af och en förmedling mellan alla meningsskiljaktigheter, och ett slutprotokoll hänvisar det hela till regeringarnas ompröfning såsom den grund, på hvilken kommande meningsutbyten böra fotas. Deraf följer, att regeringarna, då de från konungen at Belgien erhållit protokollen samt granskat dem, böra kunna meddela hvarandra sina beslut med a?seende på de punkter, i hvilka de stämma öfver ens med eller ogilla förslaget. Den kejserliga regeringen tror, att S:t Petersburg är den lämpligaste platsen för samlandet af alla dessa beslut, anmärkningar eller förslag. Då Ryssland kommit i besittniog af dessa uktstycken, skall det taga i öfvervägande, om det klokaste kan vara att sammanföra alla de punkter, i hvilka enighet blifvit upp: nådd, elier om ett nytt förslag bör utarbetag, eller om en ny konferens bör sammanträda för att slutligen söka komma å stad en definitiv öfverenskommelse. Köln Zeit. tror icke, att ryktet, om att Ryssland redan skulle hafva inbjudit till en ny konforoga i Petersburg, kommer att bekräfta sig. Armen. K, m:t har den 4 December utnämnt och förordnat: VE Aa oo aga RK RR ER RR