längre kunde kalla sig liberala. Det enda edlet att försona presterskapst med den oderna friheten vore att gifva det frihet. Laboulaye appläderades lifligt af högern. Dsbatten ajournerades. Vid franska nationalförsamlingens sammanträde i onsdags, då den nya lagen om kadrerna för första gången förekom till behandling, höll den legitimistiske general Temple ett tal, som i allmänket uppfattades såsom ett tämligen skarpt anfall mot Mac Mabon. Generalen bestred nödvändigheten af en ny härorganisation och forigatte derpå sålunda: Man talar alt för mycket om officerares och soldaters utbildning och dylikt; det var icke brist på utbildning, zom föranledde Paris och Metz kapitulation, som var orsaken till nederlaget vid Reichsbofen, öfverfallet vid Beaumont och tåget till Sedan, utan oduglighet och slapphet hos anförarno. Att en öfverbefälhafvare lägger i dagen personligt mod är ingen stor förtjenst, ty det samma fordrar man af den indelte soldaten. Deremot måste han alltid vara medveten om sitt oerhörda ansvar och icke i fält låta påverka sig af obehörige, icke ens af sin egen suverän. Då han mist förtroendet till sig sjelf, bör han träda tillbaka, Vi sakna kärlek för våra uppgifter, och vårt mod är alt för ofta förbundet med egen: nytta. Först då alla samla sig kring den rättmätige konungen, kunna vi åter få en god armå. I tidningarna talas oupphörligt opåtaldt om en statskupp. Det skulle dock vara skam, om en armå, som ännu icke hämnat sina egna nederlag, skulle visa sitt mod gent emot sitt eget lands värnlöse representanter. Naturligtvis afhördes detta yttrande under liflig rörelse, emedan det uppfattades såsom en krigsförklaring från yttersta högern mot septennatet.