Aftonbladet – 9 december 1874, sida 2

— Om san t. ex. ur ett svart papper utskär ett stycke af ett 2-öremynts storlek ooo lägger papperet jämte det urskurna stycket på hvitt papper, så att man ser en hvit cirkel på svart botten och en svart på hvit, så förvånas man öfver, huru mycket större. äen hvita cirkelytan ser ut än den svart ha ehuru de äro alldeles lika. En annan k7 gla till fel vid alla äldre iakttagelser, om hvilken man tills för få år sedan icke, hade någon aning, ligger i den märkväre (ga olikhet, som räder mellan två iaktt agare vid angifvandet af den tid, Få hvil sen de se ett och samma fenomen. e nr ha visat, att hvarje iaktta gaste försöken : gare behöfver en viss tid för att genom ep tryckning med fingret angifva det ör c ptt förväntadt fen na pie, då rn rd uppfattningen 35 fenomenet, från uppfattningen af dec till beslutet att gifva tecken, samt. från beslutet till det verkliga utför? andet af tryckningen med fingret förzcer en tid, som kan iakttagas af vår nu varande fina mätningskonst, Och denna tid är icke den samma hos två särskilda individer. Olikheten uppgår till och med hos de mest öfvade till nägra sekunder. Man har derför nu uppfunnit apparater, med hvilka hvarje praktisk astronom på förhanj kan profva sin personliga egenhet i detsta afseende. Till dessa två personliga orsaker tll fel kommer vidare efter all sannolikhet en trede, objektiv, nämligen den, att Planeten Ve1us atmosfer har spelat en ögat bedragaale rol,. Vi veta nu, att Venus har en atnosfer och det visar sig af några iakttaselser, att denna atmosfer måste sara ett tarkt ljusbrytande medium. Nr då Ve usklotet träder framför solskif gan och såedes visar oss sin obelyst. svarta sida, r det dock utom alt tvifr q . el, att rundt emring detta svarta klo fng en stark ljusrans af den geno qv, —J .nlysta ätmosferen, Att kilja denna lj? sa Venuskant från solens usa bakgrur (är alldeles omöjligt, och dets