Aftonbladet – 8 december 1874, sida 3

Apostolisk vikarie. Till Redaktionen af Aftonbladet. Anhälles vördsammeligen om plats för nedanstående upplysning. Uti Aftonbladet för sistlidne fredag lä ses följande: Apostolisk vikarie. Hr J. G. Huber har hos k. m:t begärt erkännande som vica rius apostolicus i Sverige, men då sådant förut icke varit brukligt, lärer det ej häl ler nu beviljats. Denna notis kunde lätt missförstås der. hän, att svenska regeringen nekar att er känna den nyatnämnde efterträdaren till i fjol aflidne vicarius apostolicus, biskop Stu dach. Detta kan icke vara fallet, emedan den för främmande trosbekännare gällande lagen, k. förord. af den 31 Oktober 1873, 2 1, sista mom., medgifver katolska kyrkan rätt till offentlig religionsöfning på grund af hittills gällande författningar. Dessa författningar erkänna katolska kyrkans in rättning jämväl med apostolisk vikario så som alla svenska katolikers förman. Det är icke häller riktigt, att ett officielt erkännande från svenska regeringens sida förut icke varit brukligt. Vicarins apost. Huber har tvärtom äberopat (med bifogande af vidimerad afskrift) konung Gustaf IIT:s öppnå bref, genom hvilket den då för alla svenska katoiiker utnämnde dr Oster erkändes. Dennes efterträdare hafva sarmaledes begärt och säkerligen erhållit enauanda officiella erkännande. Blott den siste, biskop Studach, synes icke hafva inkommit med en dylik begäran, Men biskop Studsch, som länge varit känd vid hofvet och: kring hela landet, såsom nuvarande enkedrottning Josefinas aumönier, hade, redan innan han utnämndes till apostolisk vikarie, så tillräckligt anseende, att de intyg han kom att ntfärda i sitt nya ämbete ändock hade vitsord, Men förhållandet är annorlunda med hr Huber. Hr Huber har visserligen varit här i Sverige alt sedan midsommar 1845. Mea oaktadt hans utmärkta vetenskapliga bildning) och stora andliga egenskaper har han dock alltid så dragit sig tillbaka, att hans namn keappt är kändt i Stockholm, än mindro 8 landsbygder. I sin nya egenskap, som alla katolikers förman här i Sverige, är han den egentlige själasörjaren för de kring Sveriges alla städor och byar spridda katoliker, : bälst deras, der ingen lagligen erkänd församling är inrättad. För alla dem skall han utfärda betyg och afgöra förekommande religionsmål, Vore det då icke lämpligt, ja, högst nödvändigt, att hans begäran mätte af k. m:t bifallas, och alla vederbörande ämbetsmän derom underrättag? N ! Se här ordalydelsen af ofvan nämnda Gustaf III:s öppna bref: Vi Gustaf, med Guds Nåde Sverges, Göthes och Vendes konung och arfvingoe till Norrige samt hertig till Schlesvig Hoilitein te, göre vetterligt, att som i anledning af Vår under den 24 Januarii 1781 utfärdade och uppå Riksens Ständers beslut af den 26 Janvarii 1779 grundade kungörelse, angånde en allmän Religionsöfning uti värt kära Fädernesland, Påtven hitsändt en med: lem af Fransyska Presterskapet vid namn Oster att vara alla Catholska Församlinsars här i Riket Styresman; och Vi med berörda Författningar funnit öfverensstämnande och till befordran af deras atsigter nödvändigt, att honom därföre ärkänna. Altså vele Vi härmed och i kraft af detta Vårt öpna Bref Nådeligen hafva förordaadt honom de Oster att vara Styresman och hafva öfverinseende uti alla religionsmål och ärender öfver Våra catholske undersåare, hvarvid haa hafver att ställa sig till og efterlefnad ofvannämnde Våre Nädige ) Johan Georg Huber är bairare. Han är född d. 3 Sept. 1820 och hade med allra största utmärkelse fullbordet sina studier bufvudsakligen i Polytekniska skolan i Minchen, i ändamål att efterträda sin fader såsom kol. grufingeniör. Men just då han skulle tillträda denna befattning, blef han fipen af åtrå att bli prest, och eedan han fullbordat sina teologiska studier, blef han prestvigd för Stockholm, hvarest han alt sedan snart trettio år förestått katolska församlingens sossskola med tjenstgöring äfven i församingens kyrka, v