Aftonbladet – 7 december 1874, sida 2

litlighet, och sannolikt är att de efter hand skola blifva alt mera korrekta, i den mån misstron viker att med dessa uppgifter åsyftas någon skatteförhöjning, Vi tro att med det nu införda systemet, som är väl genomtänkt och icke inveckladt, har vår jordbruksstatistik ytterligare tagit ett godt steg framåt. Emellertid har den nya metoden för skördens approximativa beräkning börjat under : ett ogynnsamt är, så till vida att väderleken särdeles menligt hade inverkat på de flesta sädesslagens växtlighet och följaktligen äfven på afkastningen. Men just den omständigheten, att, såsom ofvan är antydt, 1874 års skörd icke utfallit normalt inom någon landsdel, skall naturligtvis framkalla två frågor, båda af stort intresse. Den ena: uppgår spanmålsproduk-: tionen i år, oaktadt dess missgynnande ut fall, likväl till så högt belopp, att någon betydligare spanmålsutförsel kan ega rum? och den andra — egentligen gällande de nordligaste delarne af Norrland, der skörden utfallit särdeles ogynnsamt — huru in verkar den betydligt minskade tillgången på brödsäd på befolkningens ekonomiska ställning? Ewvt exakt svar på den första frågan kan icke lemnas förr än fram på sommaren; men sannolikt är, att om härsyn tages till den ringa skilnaden i pris mellan råg och vårsäd (korn och hafre), kommer utförseln af de båda sistnämnda sädesslagen icke aut blifva så obetydlig, hvaremot och fastän råginförseln i höst varit ganska stor och rägskörden inom alla de egentligen spanmålsoilande landsdelarne utfallit särdeles till fredsställande, kommer icke någon särdeles anmärkningsvärd utförsel af råg att ega rum, emedan detta sädesslag anlitas mera till förbrukning af landtmännen i samma mån det faller sig fördelaktigare att sälja vårsäden. Inom de fem norrländska länen, der numera icke ens i goda skördeår den af klimatet begränsade och troligen äfven genom skogsafverkningen tillbakasatta spanmålsodlingen motsvarar befolkningens behof, ändå mindre nu, då tillströmningen af arbetsfolk från andra trakter är ganska stor, skulle årets hela spanmålsskörd, enligt statistiska centralbyråns beräkningar, endast uppgå (i rundt ta!) till 5437,000 kubikfot. Om nu än hela detta qvåntum skulle tagas i anspråk för den i dessa 5 län bosatta befolkningens behof (omkring 530.000 personer), så komma på hvarje person blott 10!3 knbikfot, men om såsom brödsäd användes endast det skördade hvetet jämte rågen och kornet (4,204,000 kubf.), icke fullt 8 kabf, på hvarje person af den bosatta befolknin gen. Äfven i först anförda fall är detta spantmäålsbelopp till lefnadsbebofvet, intills ny skörd erhålles, otillräckligt. Det är otvifvelaktigt, att om skördens utfall blifvit lika otillfredsställande för 5 å 6 år sedan, som. det nu visat sig, skulle i synnerhet från de nordligaste länen framställvingar gjorts om understöd; att de i år uteblifvit, torde förklaras af den rika penningtillgången i hela Norriand, der förbrukningen icke blott afl de vanliga lefnadsmedlen, utan äfven af dem, som falla under rubriken öfverflödsartikiar, under de senare åren stigit ofantligt. Der om vitna de många fuaillastade ångbåtarne, hvilka från hutvadstaden afgå till de norrlänska sjöstäderna, hvaremot utförseln från dessa af landtbrukets och husslöjdens produkter högst betydligt minskats, cmedan arbetskrafterna företrädesvis tagits i anspråk för skogsafverkningen, Det är ock en särdeles betecknande företeelse, att hö inköpts i Stettin, blifvit hitfördt och vidare med ångbåtar transporterats till norrländska lastageplatser för kreaturens utfodring vid Btskilliga sågverk, emedan det varit omöjligt att i orten längre kunna erhålla foder, derför att produktionen äfven af denna vara minskats. Ätven i agrikultur-geografiskt afseende skola de af statistiska centralbyrån insamlade skördeuppgifterna blifva af stort intresse, ju längre de fortgå. Man skall fullständigare lära känna kulturväxternas ut bredning och klimatets inverkan på dem. Huru väsentligt olika är icke äfven jordmånen i de särskilda landsdelarne, denna angifven i de särskilda sädesslag, som inom hvarje landsdel företrädesvis odlas? Ett enda sädesslag odlas från Ystad till Haparanda — nämligen kornet, men då det i Skåne är moget 14 veckor efter sådden, behöfver det blott 8 veckor, högst, för att mogna i Norrland. I alla landsdelar söder om Daleltven inkräktar hafren alt större område och undantränger de ädlare sädesslagen. Orsaken dertill ha vi ofta antydt — hafrens begärlighet för export och det relativt höga pris, som detta sådesslag betingar. Så länge detta förhållande fortfar, kommer sannolikt hafreutsädet att ökas, Ju mera järnvägsnätet vidgas, skall. äfven exporten af hafre stiga. Ganska anmärkningsvärdt är, att ehuru i Malmöhus län rågskörden utfallit gynnsammare än värsädesskörden, ha likväl flere råglaster blifvit införda dit, under det att vårsädesutförseln varit betydlig. Ett sädesslag — blandsäd — utgör sällan föremål för export, i alt fall icke till anmärknisgsvärdt belopp. Antagligen begagnas den, till någon del åtminstone, i åtskilliga landsdelar till brödsäd (jämte råg), men hufvudsakligen för kreaturens utfodring. Den enda bekymmersamma företeelsen inom vårt lardtbruk är, att foderskörden i år utfallit under medelmåttan, hvilket skall menligt inverka på boskapssköteeln, föranleda kreatursminskning och vtterligara nrissteoring å ladusgårdsvproduk