Aftonbladet – 7 december 1874, sida 2

SAX IUVIURDRAS STOCKHOLM den 7 Dec. Skörde-uppgifterna. Sannolikt misstaga vi oss icke deri, att den stora tidningsläsande allmänheten i vårt land med synnerligt intresse mottagit upp-. gifterna om innevarande års skörd. Jordbruket är vårt lands modernäring, och skördens utfall inverkar så väsentligt på hela allmänhetens lefnadsförhållanden och eko nomiska ställning, att ju förr uppgifter kunna erhållas om skördens beskaffenbet inom rikets samtliga landsdelar, desto mera välkomna äro de. Måhända skall man fråga: huru åstadkommas dessa skördeuppgifter, hvarmed i år början blifvit gjord? För att besvara denna fråga torde vara nödigt anföra huru uppgifter hittills erhål lits rörande jordbrakets ställning. Redan 1735 blefvo rikets samtlige landshöfdingar anbefalde att till hvarje riksdag afgifva berättelser om länens tillstånd, landskulturer och skogarne m, m., och dermed togs första steget till en jordbrukostatistik i värt land. Dean har likväl varit underkastad växlande öden: så t. ex. var förhållandet att under en period, åren 1802—22, hade presterskapet och tabellverkskommissionen öfvertagit åliggandet att afgifva redogörelser om jord brukets ställning. Sedan öfverflyttades detta åliggande på länsstyrelserna; men först med år 1865 förmär vårt land upp visa en jordbruksstatistik, i någon mån mot svarande de anspråk, hvilka man nu för tiden vill ställa på en sådan. Mednämnda år vidtager hushåilningssällskapens verksamhet i denna riktning. Dessa sällskap erhöllo uppdrag att insamla och bearbeta primäruppgifterna, från hvilket bestyr länsstyrelserna befriades, men då det fortfarande ålåg dessa att afgifva femårsberättelser, meddelades i dem uppgifter äfven om jordbruket, så väl i föreskrifven tabellarisk, som i mera berättande form, hvartill materialet i senare tider varit de genom bushållningsällskapen insamlade primärupp: gifterna. Äfven på ett annat sätt hafva länsstyrelserna, alt sedan 1799, lemnat bidrag till svenska jordbruksstatistiken, nämligen genom de till statskontoret insända berättelserna om ärsväxten, afgifna vid tre särskilda årstider. I den tredje berättelsen, som afgafs om hösten, sedan grödan inbergats, kunde ett mera bestämdt omdöme rörande skördens utfall meddelas, visserligen öfverslagsvis och mest genom uppskattning af utsädets förökning i kornatal. Men dessa icke desto mindre uppgifter innehålla ett material för beräkningar, som, huru ofullkomligt det än kan förefalla, likväl är långt rikare, än man måhända anat. Dessa be räkningar föruteätta dock de säkrare hållpunkter, som hushållningssällskapens årsredogörelser erbjuda, så att utan dessa senare, elier andra dylika, blifver hvarje försök i antydd riktning utan all praktisk betydelse, För att erhålla en tidigare och fullstän digare ötversigt af årets skörd föreslog, i afgifvet memorial den 19 sistl. Febr., gekrereraren i statistiska centralbyrån, hr E. Sidenbladh, ex ny metod för skördeuppgifternas åstadkommande. Sedan chefen för civildepartementet om detta förslag tagit kännedom, blef det på hans befallning föredraget inför statistiska beredningen, dervid de fleste bland de vid riksdagen vistande landshöfdingarne ätven voro närvarande; derefter anmälde hos k. m:t chefen för statistiska centralbyrån att förslaget i alla hufvudsakliga delar blifvit af statisti ska beredningen gilladt, och derpå följde k. m:ts beslut i frågan, Hufvudmomenten i detta af k. m:t gillade förslag äro: att samtlige länsmännen i riket (520 i riket och således i medeltal på hvart län 22) skola, hvarje för sitt distrikt, så snart inom det samma säden blifvit inbergad och geluom anstälda proftröskningar till afkastniog beräknad, upprätta och till kronofogden i fögderiet insända uppgifter om skördebeloppen, uppskattade i korntal, och detta till lsina medelbelopp så noggrant som möjligt, hvilka uppgifter böra vara nppstälda i enlighet med upprättadt formulär; att kronofogdarne skola hvarje för sitt fögderi, efter mottagande och granskning at I dessa uppgifter, ofördröjligen dem till k. I m:ts befallningshafvande i länet insända, I samt att k. m:ts befallningshafvande slutligen Iskola, hvarje för sitt län, till statistiska centralbyrån, så tidigt som ske kan och zenast före utgången af Oktober månad, insända ofvan omnämnda uppgifter. Det är nu första gången, som statistiska central byrån mottagit i fråga varande skördeuppgifter, från åtskilliga län senare, än föreskriften innehåller, men dertill har orsaken varit bristande vana och andra tillfälliga hinder för uppgifternas insamlande. I den mån de inkommit, hafva de blifvit i centralbyrån bearbetade. För de särskilda kulturväxternas qvantitativa bestämmande har i byrån först korntalet i. medeltal uträknats för hvarje län, hvarefter detta — korntalet — multiplicerats med utsädet, detta med ledning af hushållningssällskapets senast derom meddelade uppgifter, då för hvarje sädesslag skördens belopp länsvis erhållits. Mot detta system för primäruppgifternas insamlande kan visserligen anmärkas, att länsmansdistrikten omfatta för stora områden, hvarför skördens uppskattning borde ske för hvarje socken särskildt; ren af hvem skulle den då verkställas? Vidare kan det sägas, att hushållningssällskapens uppgifter om utsädesbeloppen icke äro tillförTrtfnnn Ak anlae 4illfärlitligea ära da wviagt