Rättegångsoch Polissaker. — Uppdagadt mord. Tidn. Upsala berättar: Ar 1866 den 9 oktober påträ fades i Fyrisån liket at kyrkoherden O. J. Weide: man från Harbo. Huruvida han blifvit mör dad eller omkommit af våda, kunde då icke med säkerhet utrönas. Nu har det emellertid upptäckts, att han blef störtad i ån — af en då sextonårig flicka vid namn Ca rolina Nyblom Enligt den bekännelse, hon aflagt för fångpredikanten vid straffoch arbetsfängelset a Norrmalm i Stockholm, der hon, dömd för tredje resan stöld, varit intagen, hade den mördade vid mordtillfället varit något öf verlastad af starka drycker, och påstår hon. att det varit begäret att hämnas på sin för förare, som drifvit henne till brottet. — Bestraffad tredska. Kommunalnämnden i Söderby Karls socken i Stockbolms län har hos konungens befallningshafvande anmält, att förre kronobåtsmannen J. E. Talgström, hvilkens fyra minderåriga barn socknen måste för en kostrad af 200 kronor årligen under åtta års tid och alt fortfarande underbålla, vägrat att till barnens underhåll bidraga med mera än 20 kronor om året, äfvensom att han utan kommu nalnämndens medgifvande antagit tjenst inom Vätö socken. Kommunalnämnden yrkade meå anledning häraf, att FPalgström måtte varda ålagd att träda till det. arbete inom socknen, som kommunalnämnden för honom hetingat; och konungens befallningshafvande lät till följd häraf förständiga Talgström att sig hos kommunalnämnden anmäla för att inträda i den tjenst eller det arbetey nämnden utvisade, men hvilket förständigande, ehuru han genom kronobetjeningens försorg instäldes hos kommunalnämnden, han likväl trotsigt vägrade fullgöra under åberopande af svag helsa m. m, För visad tredska dömde nu konungens befallningshafvande Talgström, som åtminstone var i någon mån arbetsför, att under tre månader i länsfängelset hållas till det arbete, som der kunde vara att tillgå. Denna dom blef den 28 sistl. September af k. m:t faststäld. Konungens befallningshafvande i Stockholms län har äfven på anmälan af fattigvårdsstyrelsen i Jerfälla socken under den 9 sistlidne November dömt en äldre, men dock arbetsför, person vid namn Jan Andersson. som erhållit husrum i fattighuset och följaktligen stod under fattigvårdsstyrelsens husbondevälde, att enär ban visat tredska, sjelfsvåld och oordentlighet samt icke låtit sig rätta af de honom meddelade varningar, hållas till allmänt arbete å länsfängelset i tre månader. — Dömd för tvegifte och förfalskning. Öresunds-Posten skrifver: Skräddaren Osterlund, född 1840 i Mörksjö i Småland, -hade för 8 år sedan trädt i äktenskap med Elsa Svensdotter och hade de satt bo i Gårdstånga. Efter 3 års sammanlefnad blef stugan vår skräddare för ång och, sedan han försålt koja och lösören. företog han en gesällresa till Danmark. 1872 vände han tillbaka och lär då någon tid delat juft och ledt med sin hustru, till dess reslusten nyo grep bonom. Han synes och uppgifver ig hafva haft i sigte ett mera aflägse mål, det jofvade landet Amerika, ty genom annans biträde anskaffade han sig ett förfalskadt, i kyrkoherden Körners namn utfärdadt betyg. hvari hinderslöshet till äktenskap naturligtvis icke finge fattas. Så utrustad råkade han att förse sig på Cecilia Stede, hvilken raskt och beslutsamt erbjöd honom sitt hem och sin -— hand. Inom Riseberga blefvo de sammanvigda och af förseelsen vardt ett äktenskapsbrott. Genom brefväxling mellan pastor i Gårdstånga och den i Riseberga blef det snart yppdagadt, att förenämnda tvänne brott vore för handen. På angifvelse hade allmänna åklagaren häktat Ö. och nu stält honom inför rätta, och Elsa yrkade vä! icke å den tilltalade straff. men anhöll, att äktenskapsbrottets civila påföljder måtte ådömas och att den flyktige mannens sjelftagna skilsmässa måtte för framtiden blifva Hogändande, hvarefter Östlund dömdes af Norra Åsbo härads. rätt till 3 månaders straffarbete och 9 månaders likadan straffart för den förfalskning af officielt bevis, som gjorde det för honom möjligt att begå det förstnämnda brottet. — Böter för dagboksanteckningar. I Tang för Falu Län och Stad berättas: Våra läsare torde måhända erinra sig, att vi i denna tidning för den 24 Aug. omnämnde, hurusom en lektor vid ett af rikets elementarläroverk i dagboken vid Fu gästgifvaregård i Mora antecknat dels den tid han sig der uppehållit. dels ock hvad han derstädes förtärt samt den betalning, som afforirats honom, nämligen 4 kr., hvilken han funnit vara för högt tilltagen, och som ock på hans an: märkning derom nedslagits till 3 kr. 50 öre. Af vederbörande har sedan logiet och den kost, lekjorn erhöll under sitt uppehåll å gästgifvarezården, uppskattats till 2 kr. 25 öre. Till den i lagboken af lektorn i fråga gjorda anteckningen nedskref gästgifvaren, äfven i dagbokon. en för. slaring eller ett genmäle af följande lydelse: En duktig kar till lektor som får hvad han begär Kött, smör och Bliktor Potatis fläsk besvär Kaffe mjölk och Boning och syns belåten väl Omöjlig till försoning då pigan sitt begär Pungen visst för liten Då hjertat var såder han bannar svär och prutar får rätt för sitt besvär med hela femtiz, öre Dem han behålla lär. G. J. J. S. Gästgifvare.. Att det emellertid kan kosta mera än detsmaar och att det kommer surt efter, då män dh ler med ironiens gissel slår omkring sig i en 1: lagbok, äfven om det sker på rim, det fick vår i äre G. J. J, 8. eller Gunnar Jon Jonsson, i om dessa bokstäfver betyda, snart till sin öf-i erraskning erfara. Dagboken kom i sinom tid ; , ill vederbörande, som snart upptäckte de i den amma gjorda anteckningarna och sin pPligt likrätigt alfordrade vår värde gästgifvare en utörligare förklaring på prosa öfver den iärde!! ;ktorns klagomål. Gunnar Jon Joussom, som örjade draga öronen åt sig. inkom med eu lång: andig och svärfattli förklaring. i hufvudsak ock vidhållande hvad han i dagboken skrifvit. läggande och hotande till sist, att han, om öter beive honom ådömda i denna sak, oförröjligen skulle upphöra med gästgifveriet. K efallningshafvande lät dock ej härataf skrämma I g, utan, sedan den i fråga varande lektorn äfh en fått inkomma med förklaring, och vederbörga laghestämmelser blifvit anlitade, fäldes Gunar Jon Jonsson att böta för sin obehöriga och 3 illständiga anteckning i dagboken, såsom gäst-I ifvare 15 kr. och i förmågo at i kap, 6 2 ut;kningsbalken. jämförå med 16 kap. 9 och 10 strafflagen likaledes 15 kr. till kronan för veerparts missfrmande inför k. befallningshafS ande, Slutligen och som G. J. Jonsson i för1 aringen tillkännagifvit, att, om han i målet l efve fäld, hans befattning med gästgifveriet ( AMMA JÅåunt WAARA Klaus