Aftonbladet – 3 december 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Statistiskt. ; Sjelfmordets lagar (Ur veckoskriften: In neuen Reich). De på den senaste tiden ovanlig ofta omförmälda fallen af sjelfmord genom häng ning. skjutniog o. s. v. gifva oss anledning att beträffande motiven, med några rader häntyda kb den statistiska vetenskapens nyaste resultat, hvilke professor Adolf Wagner i Berlin flitigt samla specielt för sjelfmorden. Enligt hans beräk ning tilltaga sjelfmorden årligen med 3—1 procent, under det att folkmängdssiffrans årligs förökning utgör endast 1,—2 procent. Deflests sjelfmorden förefalla i Frankrike. Men äfven der germaniska racen visar, i synnerhet vid vårtiden. då temperaturförändringen brukar vara ytterst stark och plötslig, en märkvärdig benägenhet derför. Der räknade man på 1850-talet 3800— 3900 fall om året. I Preussen föreföllo på samma tid (1858—1862) 2100—2200 sjelfmord årligen. En jämförelsevis hög rang i sjelfmordsstatisti kens register intaga vidare i förhållande till sin folkmängd länderna Danmark och Sachsen. Man räknade der under nämnda perioder 400—600 fall, hvilka t. ex. i sistnämnda land fördelade sig på ett invånareantal af 2.000.000 menniskor. Vidare Belgien med 60—80, Mecklenburg med 90, Frankfurt am Main med 25—30 fall om året. Sjelfmordsområdet par excellence äro Östersjöns kuster, i synnerhet Danmark och Slesvigoistein. Bättre i detta afseende står den engelska kusten vid Atlantiska oceanen och den fransk-italienska vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet. Man märker således ett betydiigt inflytande af klimatet och läget vid kusten på sjelfmordens plus eller minus. Minimum visa för närvarande venstra Rheinstranden och Frankrikes nordvestra gränsdistrikt. Karakteristiskt är här i främsta rummet inflytandet af råce, nationalitet och stam. Vill man äfven taga religionen och konfessionen i betraktande, så bildar sig en nedåtgående skala från de reformerta till lutheranerne, de romerske katolikerne, de grekiske katolikerne och judarne. Häraf kommer sig t. ex. den presder RN höga siffran i protestantiska länder af germanisk nation, i det nordöstra Europa. Ettaftagande är konstateradt längre mot sydvest, och minimumsiffran visa de katolska länderna af keltisk-romanisk nation i södra och sydvestra Europa. Hos buddhaisterne i Indien och Persien förefalla talrika sjelfmord ; deremot tyckas hos mohamedanerne färre sådana förekomma. Men i synnerhet kan årstidernas inflytande konstateras. Afgörande äro härvid, såsom nyss nämndes, framför alt öfvergångstiderna med stark temperaturförändring, så att från slutet af April till midten af Juni de flesta sjelfmorden före komma, hvaremot de kalla månaderna, November, December, Januari, ha att uppvisa de gyn-. sammaste siffrorna. Man har derför velat uppställa regeln: ju längre dag dess flere, ju kortare dess färre sjelfmord. Undersökningar i Paris ha till och med konstaterat de olika veckodagarnes inflytande på sjelfmordens talrikhet. Ja, sjelfva tiden på gen och de särskilda timmarne skola utöfva ett visst inflytande på sjelfmordens regelbundenhet. Beträffande könen taga man och qvinna så der tämligen hvarandra i handen; mankönet står dock naturligtvis före, likasom i allmänhet äfven i fråga om brott. På hundra sjelfmord af avin: nor komma efter regeln 300—400 af män. Dock finnas proportioner af 100:200 och af 100 :600. Det årliga, enligt ofvan nämnda Ar uttrycka tilltagandet af sjelimord gäller för öfrigt båda könen. Beträffande åldern gäller regeln. att sjelfmardet nästan regelbundet beg från vaggan till grafven. Det är konstateradt och äfven gerom ett nyligen i de allmänna tidningarna meddeladt fall ytterligare bekräftadt, att till och med små barn vid 6 års ålder bära hand mot sitt lif. Nästan konstant är siffran från 16:de till 30:de lef nadsåret. Dock är ingalunda. såsom från många håll påståtts, ungdomen mest fallen för sjelftmord. Deremot tror man sig ha förmärkt, att efter det 80:de året den sega lefnadslusten återkommer. Äfven inflytandet af yrke och stånd samt olikheten mellan stad och land böra här anmärkas, Mest grasserar sjelfmordssjukan inom militäsståndet, af lätt begripliga orsaker, Så t. ex. beröfvade i Sachsen åren 1869 och 1870 bland en million menniskor 640 personer, tillhörande militärståndet. mot 362 personer af civilståndet, sig sjelfva lifvet, i Österrike på samma antal 444 militärer och 69 civile. I de öfriga klas serna befinner sig maximum i halfhetens och halfbildningens kretsar samt der, hvarest den personliga friheten är ovanligt begränsad eller alldeles utan gränser. såsom hos tjenstfolk, fångar, lösdrifvare och dylika. I andra och tredje rummet stå de liberala yrkena (vetenskapsmän, konst-! närer, läkare 0. 8. v.) samt de s. k. högre, bil-i dade klasserna, derefter kommer hamdelsoch handtverr sklassen och slutligen, likvälmed ringa åtskilnad beträffande den sista klassen: landtfolk, åkerbrukare o. s. Y. Så ordnade sig skalan t. ex. i Frankrike på följande sätt: 20 landtmän, 180 medlemmar af handtverksoch handelsklassen samt de särskilda yrkena, 218 tjeuare och 596! lösdrifvare af olika genre. . Landsbygden står naturligtvis efter städerna, ! i synnerhet större industrimedelpunkte — Nan: bestämmande är likväl icke emd ve gibetets ka rakter, utan här åter igen för klemg al mansättnicg. -scäMför alt klassernas ÅBRMÄN angövärdt är vidare den allmänna bild. ; smgens inflytande på sjelfmordssiffrans höjning ; eller minskning. Här kan det gamla ordspråk-t tillämpas: Je gelehrter, desto verkehrter:. Det kan icke bestridas, att förhöjning af eiementarbildningen snarare ökar fallenheten för sjelfmord i än tvärtom. Orsaken dertill är icke svår att! finna: det är den genom den Fägre; om också ; blott halffärdiga, bildningen stegrade summan af! insigter och derför också åf de individuella be-! hofven af lyx o. 8. v. Så förefalla i Frankrike! dere sjelfmord i de departement, der befolknin-! gen har elementarkunskaper, än der detta icke är händelsen. I Tyskland kan man i de s. k. bildade medelklasserna sfven finna jämförelsevis flere fall än i de lägre, icke bildade klasserna. Intressant och lärorikt är äfven inflytandet af: motivet till sjelfmord. De flesta sjollniord härröra af materiel fysisk nöd och rubbadt själsmedvetande. Ja, de flesta fysiologer och läkare ; ÄGA -att mi JT rNRNA RÄTT RE mo AR