Aftonbladet – 21 november 1874, sida 2

Miss Drugh gick åter in i förmaket och fram till en byrå, öppnade klaffen och to; upp ett bref, Hon såg tankspridd orga igen ögonblick och lade det sedan tillbaka på dess plats. Hennes frukost hade inburits och hon drack en kopp te, men kt ingenting, till stort bekymmer för den godhjertade tjenstflickan, då denna några minuter senare kom in för att taga bort brickan, Anländ till mr Fhorntons bostad, hörde miss Drugh att ban ej ännu kommit hem, ej häller kunde, värdinnan lemna några upplysningar om hvar han befann sig. Kanske hennes man visste det, men han var ej hemma nu. Skulle det unga fruntimret vilja komma tillbaka? Han skulle punktligt vara hemma kiockan ett för att äta middag,: Caroline tackade henne och gick. XKlockan var uu endast elfva; hon kunde icke förmå sig att återvända hem, innan hon erhållit mr Thorntons adress och afsändt detta bref. Och om hona icke lyckades få adressen? Ja, dh ville hon skicka tillbaka brefvet till Winifred; ej en enda dag ville hon behålla det i sin vård, Försjunken i tankar, vandrade hon vidare, utan att ens lägga märke till hvart hon gick, förr än hon befann sig på de för henne välbekanta platserna Kensington Garden och Hyde Park samt, sedan hon passerat dem, kom ut på de ballersamma ogh mycket trafikerade gatorna. Dagen var lågt ifrån behaglig för en fotgångare, luften var äimmig öh foktig, gatorna våta och hala, men Caroline gick vidare, visst icke för sitt nöjes skull, utan för att förjaga tid och tankar, gata upp och gata ned, tills hon, just då klockaa slog 1, befann sig vid Res gent Circug, Hon hade icke någon före ställning om ätt det Vär :3 malgt lidet på dagen, och för första gången lyfte hon sina ögon från marken och såg sig omkring. En dystrare och mera nedstämmande anblick, än hvad alt som omgaf henne hade, kan ej gerna tänkas, (Forts,)