Aftonbladet – 20 november 1874, sida 2

Bergsbruket i Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Den norska statistiska byrån, hvars styresman, ÅA. N. Kjer, med mycken itfver arbetat på att låta den officiella statistiken omfatta flere och flere ämnen i en omsorgsfull och uttömmande bearbetning, har till de äldre statistiska. serierna fogat en ny genom de i dessa dagar utkomna Tabeller vedkommende Norges Bergvserksdrift i Årene 1866—70. Den konstmässiga driften af grufvor och hyttor. påbörjades i Norge redan för 300 är sedar, då Kristian den 3:3je inkallade tyske bergsmän och 1539 utfärdade den första bergsförordningen efter tyskt mönster. Handlingar från år 1490 upplysa att ett kopparverk i Sandsver redan då var upptaget. Likaledes skall i drottning Margaretas tid ett kopparverk varit i gång i Söndhordlen, men det är icke antagligt att någon ordnad hyttdrift dervid användes, Under loppet af 17:de och 18:de århundradena tog bergsbruket en betydlig fart. Kongsbergs silfververk, grundlagdt år 1623, drefs efter långt större måttstock än nu, fast med mycket växlande framgång och ofta med förlust, och hufvudsakligen med anledning af gilfververket utvecklade sig här en stad, som under någon tid under förra århundradet intog första rangen bland de söndenfjeldska städerna (1769 hade Kongsberg 8.068, Kriktiania 7,496, Trondhjem 7,478 och Bergen 13,735 invånare) samt var sätet för den största summan af konstfärdighet och praktisk skicklighet i landet. Järnproduktionen nådde fr 1781 en höjd, som den under innevarande århundrade blott under åren 1841—60 har öfverstigit, nämligen 164,000 centner råjärn och gjutgods. Under första delen af 19:de århundradet gick bergsbruket i Norge emel. lertid mer och mer tillbaka. Det staten tillhöriga silfververket på Kengsberg nedlades: 1805, upptogs visserligen åter 1816, men driften var fortfarande mindre gifvande, så att, sedan verket 1822 —26 medfört en förläst af 159,000 specier, ett fåfängt försök till och med gjordes att försälja det på offentlig auktion. Förhållandena förbättrades emellertid återoch 1833 nådde tillverkningen den största höjd, den förmodligen haft, nämligen öfver 41.000 mark int silfver, hvilket gaf ett öfverskott af omkring 400,000 spec. Under femårsperioden 1866—70 har den nu betydligt begränsade lriften i medeltal gifvit ett årsöfverskott af 14,000 spec. Under åren 1830—70 har den det hela inbragt 888,000 mark fint silfver ned en nettovinst af någöt öfver 5 mill. ipec. Arbetsstyrkan vid verket utgör nu 350 man. Ett i närheten anlagdt privat ilfververk, Vinarens, gom började sin verkamhet 1857, har hittills drifvits med förugt, Hvad kopparverken angår, steg tillverkingen af garkoppar betydligt under åren .836—40, men har under de följande åren lels stått stilla, dels gått tillbaka. Å anIra sidan har produktionen af malm till itförsel under senare åren starkt tilltagit, ;å att den sammanlagda produktionsqvaniteten åf koppar i förädladt eller oförädadt tillstånd nu är större än någonsin. 870 stälde sig förhållandet så, att ej en sång en tredjedel af den erhållna kopparr itsmältes i Norge, under det de två tredjes lelarne fördes öfver till England för : t ler utsmältas. Hela produktionen af 1ppi par. malmernas kopparhait inräknad, haue .870 nått den betydliga höjden af inemot 353,000 centner, men vida mer än hälften af lenna tillverkning egde rum för utländsk äkning. TInaförseln af koppartackor har vuxit mycket betydligt och är nu nästan ika stor som utförseln af garkoppar. Lägseg härtill införseln af kopparoch mässinggrbete, Visar sig att i Norge förbrukas fullt ika mycket koppar, som der frambringas,