Aftonbladet – 18 november 1874, sida 2

nällanden och på kortaste vägen. Denna tvärlinie skulle i så fall komma att byggas med samma spårvidd som den svenska statsbanan och vid dess slutpunkt skulle uppstå en förändring i spårvidden. Men detta synes också vara det lämpligaste, då alla tunga varor från Sverige just komma att itekeppas här. Man kan väl redan på förnand säga att, äfven om Merakerbanan kommer att byggas, kommer den tunga lasten icke att föras ända fram till Trondhjem, atan utskeppas vid Humlevigen i Stördalen, och det skulle således förefinnas vigtiga skäl att förlägga spårförändringen der, i fall man redan tänker sig linien från Trondhjem till Stördalen under den närmaste tiden fortsatt i nordlig riktning. I alla afseenden förekommer det oss, heter det vidare i Morgenbl., som funnes tillräcklig orsak att underkasva Merakerlinien en ny behandling. Då stortinget redan beslutit denna linie, är det naturligt vis stortinget ensamt, som kan afgöra huru vida påbörjandet af denna bana bör uppskjutas tills en noggrann teknisk undersökning af en möjlig Verdalslinie företagits. I fall detta sker och en sådan linie skulle finnas erbjuda öfvervägande fördelar, bör emellertid Sverige också få tillfälle att uttala sig öfver förändringen. Enligt hvad norska Morgenbladet förnummit, har det akademiska kollegiet i sitt budgetförslag af den 10 Oktober föreslagit upprättande af en e. o. professur i konsthistoria för professorn vid konstakademien i Stockholm Lorentz Dietrichson. I motiven föstes uppmärksamheten bland annat derpå, att anläggningen af ettskulpturmuseum och upprättandet af en lärarebefattning i konsthistoria höra nära till sammans. Tanken på att låta en sådan kallelse utgå till hr Dietrichson lär hafva sin upprinnelse från prof. Monrad och hr Björnstjerne Björnson. I det förslag till budget för Kjöbenhavn. som för kommunalrepresentationen framlagts. äro inskomsterna för nästa år upptagna sammanlagdt till 3,928,371 kronor, deraf skatter och afgälder 3,178,343 kr, samt inkomster: af Bistrups gods och skogar 83,983 kronor, af stadens jordar och fasta egendomar 117,590 kr. af gasverket 146,000 kr. af krönerierna 0 kr., ränteinkomster 207,657 kr., afgifter för fattigvården 77,200 kr., d:o till S:t Hans hospital 7,988 kr, och diverse inkomster 104 008 kr., ören oberäknade. Stadens utgifter fördela sig sålunda: förvaltningsafgifter 312,736 kr., pensioner och understöd 72,153 kr. fattigvärden 768,540 kr., hospitalet 296,070 kr., anstalten för sinnessvaga 234,984 kr., skolväsendet 337.339 kr., polisen 388.945 kr, gatläggning och vägunderhållet 281,200 kronor, vattenlednin gen 144.450 kronor eldsläckningsväsendet 144.100, kostnader för reparationer 108,850 kr.. stadens bestämda bidrag till straffanstalterna, inqvarteringar, åtskilliga välgö rande stiftelser 153,490 kr., diverse utgif. ter 54414 kronor, räntor på stadens skuld 447.357 kr., och afbetalning å den samma 183,739 kr., eller sammanlagdt 3,928,371 kr., ören likaledes oberäknade.