Aftonbladet – 17 november 1874, sida 3

KESNAKSEE ISS SERIE renen denn började derefter långsamt. under djupa tan: kar, gå fram och åter i rummet. Hans tystnad, det outforskliga uttrycket i hans ansigte, hans lugna, afmätta steg skrämde den brottsliga makan vida mer, än det vildaste utbrott af vrede skulle förmått göra det. Från den stund, då ham meädelat henne att Cyril hade rest, hade hon känt att alt var förloradt; hon såg sig öfvergifven och ensam i verlden meå denne stränge man, hennes make och domare. Hvarför talade han icke? Hvarför förebrådde ham henne ej? Hvarpå tänkte han? Hvad ämnade han göra? För stunden voro alls anåra känslor upplösta i en känsla af våldsam förskräckelse. Winifred tyckte sig ha sutit der i timmar och väntat, då doktor Cameron slutligen stannade hastigt och tills talade henne: Inom en half timme har mrs Malloney lemnat mitt hus, för att aldrig Blerkomma; en betald förräderska har man lätt att göra sig qvitt. Inom en halt timme har äfven Willie lemnat detta hus, som aldrig bter för honom kan bli ett hem, liksom ej hel ler hon, hvilken hade kunnat öfverg ifva honom, mera kan bli hans mor. Jag skall föra honom dit, der han skall finna den om-sorg och kärlek, som du förnekat honoenpu; från denna dag betraktar jag honom såsom moderlös. Om ire dagar skalljag äter vars, här, och då, Winifred, få vi besluta rörande din framtid. Gud har af barmhertighet för denna gång räddat dig från avt begå ett svårt brott; må Han beskydda dig äfven framdeles, då du ej längre eger din makes skydd och närvaro. Vi träffas ännu en gång, för att sedan för alltid ätskiljas. (Forts.)