Aftonbladet – 17 november 1874, sida 2

sat sig redo att göra sitt inflytande gälnde på det sätt, som tycktes bäst egnadt t uppnå detta mål. I anledning af utgången af de senaste lnadsvalen till franska nationalförsamlinen skrifver Times: Resultaten hafva blifvit hvad man vände att de skulle blifva. I Oise valdes ertigen af Mouchy med 53,454 röster moi 9.167, hvilka tillföllo hr Povsselle, och 5,536, som hr Levasseur erhöll. Hertigens tf Mouchy ställning, de många tjenster han nåder kejsardömet varit i tillfälle att göra ina valmän, bonapartisternes agitationer, eras inflytande inom departementet och, lutligen; republikanernes splittring för-l3z lara tillräckligt detta resultat. Likväl oro republikanerne till sista ögonblicket fvertygade om, att ett omval skulle blifva wödvändigt. I departementet Dröme vann len radikala demokratien en py seger, och ir Madier Montjau : blef vald med 40,000 öster mot 26,000, hvilka tillföllo bonaparisternes kandidat,, hr Morin. I dspartenentet Nord valdes den moderate republikasen Parsy med 118,659 röster mot 102.000. hvilka tillföllo. br Fievet., Nära 100,000 valmän. afhöllo. sig från att deltaga i valet och monarkisterne försäkra, att det til större delen varit just deras anhängare som afhållit sig, och att dessö, om dö del tagit, lätt skulle hafva gifvit valet en hel annan utgång. Detta är nu en försäkran, hvars tillförlitlighet det är svårt att afgörs:) ha meni alla händelser tjenar en skdan taktik rö icke till att stärka partiets anseende i et I U land, der det är hvarje medborgares plig:ln: att modigt uttala och kämpa för sin öfver tygelse. Det är mer än troligt, att vale: af hr Parsy kommit till stånd på grund al ä hr Thiers mellankomst, ty dennes inflytande ls: är mycket stort. Anmärkningsvärdt är, att !F vid de senaste allmänna valen erhöll denh radikale kandidaten i Oise, hr Rousselle, hvilken understöddes af Gambettas organ, ls; Republique Frangaise, blott ett jämförelsevis litet antal röster och segrade öfver den la konservative kandidaten med en majoritetla af endast några hundra röster; andra gången deremot gat hr Thiers mellankomstl stor majoritet åt den han förordade. Förrala året var det hr Thiers, som hr Lepetitlo hade att tacka för sin seger i Vienne, 2ll-l: deles liksom hr Parsy har honom att tacka lt för sin nu vunna seger, Under det hr Thiers li ännu innehade makten, segrade den af hrl; Gambetta förordade kandidaten, hr Barodet, 1 öfver hr de Remusat, presidentens kandidat; : nu deremot se vi att ex-presidentens inflytande är större än sjelfva chefens för detl: radikala partiet. Detta är ett vigtigt och,l. må det tilläggas, lofvande symptom. Detl visar nämligen tillvaron inom det republikanska partiet af en åsigt, som står i den bestämdaste opposition mot alla våldrzmma åtgärder och som, framför alt annat, vill genom hofsamhetoch moderation vinnanationens sympatier. Hvarken de republikanska eller de bonapartistiska tidningarna sysselsätta i sig synnerligt mycket med de senaste valen, hvilka än en gång lagt i dagen, att nationen är lika söndrad som dess repre: sentanter. Tyske kejsaren, hvilken i rikets namn lutöfvar regeringsmakten i Elsass LotbrinIgen, utan att inskränkas af förbundsrådets och riksdagens beslutanderätt, har den 29 lOktober genom ett dekret päbjudit, att för I Elsass-Lothringen skall upprättas en sjelfI ständig rådgitfvande representation eller en ? I ständerförgamling. Detta rikslands tre så tl kallade Bezirkstage (de båda i nedre El sass och Lothringen ha hittills vägrat aflägga ed), hvilka till sammans räkna 93 medlemmar skulle hvardera välja 10 medlemmar bland sig, som träda till sammans i en stän2 I derförsamling, hvilken inkallas, då kejsaren finner för godt. Valet gäller för tre år. Alla lagförslag, som angå rikslandets inre r angelägenheter, följaktligen också budgeten, skola föreläggas föreamlingen till öfvervägande, innan de lemnas till behandling af vederbörande högsta myndigheter. Ständerförsamlingen skall också kunna uttala sig om administrativa angelägenheter af allmän: nare betydelse, men hvart och ett af de betänkanden, som sålunda komma till stånd, skall öfverlemnas till öfverpresidenten och äfven omfatta minoritetens äsigter. Öfver: presidenten och hans närmaste undererdnade skola ega rätt att bevista ständerförsamlingens möten. Dessa äro hufvudpunkterna i den nya elsass-lothringska författningen. Tyska riksdagen diskuterade i sitt möte den 12 dennes, som bevistades af furst Bismarck, ett förslag att rikskanslern skall be myndigas att förlänga tiden för användan det af franska språket vid domstolarna i Elsass-Lothringen. Gerber från Elsass (blot fyra deputerade frän det nya rikslandet hafva infunnit sig vid riksdagen) uttalade sig för bibehållandet af det franska språket men ansåg, att det borde öfverlemnas åf riksdagen, icke åt rikskanslern att begärs en längre tid för det sammas användande vid domstolarne. Till slut anhöll talaren att riksdagen och regeringen skulle behandle hans landsmäns egendomligheter med skon samhet. Riks.ommissarien Herzog. försva rade förslaget, som derefter antogs oförän dradt i andra läsningen. I följande sam manträde lästes förslaget för tredje gången