Aftonbladet – 16 november 1874, sida 3

RR RASA fortsätta och afsluta, nu endast meddelande, latt vid den slutliga omröstningen bifölls det föreslagna utbytet med 60 röster mot 28. Professor Abelins föredrag öfver vården af barn under de första lefnadsåren. Det tredje och sista föredraget öfver detta vigtiga ämne hölls sistl. lördags afton. Till en början påpekades de vanligaste at de djupt inrotade missbruk och oskick, hvilka hos allmänheten förhindra införandet af en för barn fullt ändamålsenlig diet, och följ: derna af dessa missbruk för barnets helsa skildrades. Med värma ifrades, på vetenskaplig grund och med stöd af daglig erfarenhet, emot de mångfaldiga slag af barnvällingar, ölsoppor m. m., som ofta i öfverflöd gifvas späda barn, och hvaraf deras digestionsorgan förr eller senars lida på ett eller avnat sätt, Icke sällan kunna dessa otjenliga födoämnen medföra verklig väda för barnets lif, derigenom att de föranleda sådana sjukdomar som tvinsot, engelska sjukan, tuberkler, njurinflammation m. fl. Först mot slutet af första lefnadsåret kan man utan skada försigtigt använda stärkelsehaltiga födoämnen. Det skadliga bruket af kaffe framhölls på grund af egen och an: dras erfarenhet; den förr så oumbärliga sudden utdömdes, och för denna dom lik: som för öfrigt för hvarje lemnadt råd gåfvos öfvertygande, klart framstälda skäl. Det ofta förekommande bruket, att anhöriga och bekanta gifva barnet små läckerheter, tadlades såsom störande matlusten och matsmältningens regelbundna gång. Ofta erhålla barn aldrig något annat till iryck än mjölk, icke sällan i oerhörda qvantiteter, och drycken borde dock vara rent vatten. Med eftertryck klandrades ett annat missbruk, nämligen att låta barn smaka på alt som bjudes vid föräldrarnes bord, ett missbruk som, utom fysisk skada, vanligen gör barnet bortskämdt och pockande. Efter en framställning af den rol, som luftens syre spelar inom vår organism, såsom beherskande ämne-omsättningen och med det samma värmebildningen, framhölls huru nödvändiga frisk och ren luft samt sol och ljus äro för barnets välbefinnande, och derefter uppdrogs en bjert, men alt för sann skildring af de flesta barnkamrars dåliga beskaffenhet just med afseende på dessa lifsvilkor för helsans bevarande och en sund utveckling af organismen. Barnkamrarne äro ofta belägna inåt trånga, mörka, osunda gårdar eller gränder och kunna derför hvarken erhblla luft eiler sol, och månget oskick inom barnkammaren, sgåsem väta barnkläders torkning b kakelugnen och annan ospygghet, göra barnkammarluften så beryktad för sin stank och esundhet. Värmegraden hälles ofta för hög inom barnkammaren — alt af oförståndig ömhet. Om nu något lunglidande tillstöter, som just kan hafva sin anledning i den oriktiga beskaffenbeten af barnkammarens luft, så väcker detta vanligen moderns förundran, enär barnet ej fått vara utom den varma barnkammarem. Den allmäsna. tron skrifver nämligen alltid sådana lidandens uppkomst på räkningen af någon s. k. förkylning, ett begrepp, som hosg allmänheten ötver hufvud tillägges alt för stor betydelse. Detta framgår bland annat deraf, att sjukligheten och dödligheten är jämförelsevis så ringa bland landsbygdens fattiga barn, hvilka väl mer än andra borde vara utsatta för den helsoförstörande verkan af dylika förkylningar. I sammanhang härmed lemnades ntförliga råd rörande barns vistelse i fria luften och derjämte framhölls angelägenheten af att värda huden genom bad och tvättningar, företagna och lämpade på olika sätt efter barnets olika älder och efter olika årstider. Alt för oftafelas emotregeln att vårda huden, i det att hos de allra flesta dagliga tvättningar endast bestås åt an sigte, hals och händer, eller de kroppsdelar å hvilka huden lättast orenas och der detta lättast faller i ögonen. I detalj redogjordes för den lämpligaste beklädnaden för så väl det späda som det mera försigkomna barnet. De förr allmänt begagnade, hårdt ätdragna lindorna höra nu till sällsyntheter, men man bör akta sig att för hårdt tillknyta de nu brukliga ledigare barnkläderna. Den: beklädnad, som passar bäst det mera vuxna barnet, bör vara ledig och lagom varm samt tillåta det att utan hinder deltaga i jämnårigas lekar i det fria under lämplig årstid och väderlek. Till den härmed afslutade rikhaltiga framställningen af hvad som bör iakttagas med afseende på den fysiska vården af barn un: der derag första lefnadsår — för hvilken framställning äfven det mest vidlyftiga tidningsreferzt endast kan gifva en högst ofullkomlig redogörelse — fogade prof. Abelin några ord om den andliga vården, för så vidt som ett oriktigt ordnande af den samma kan verka störande på den kroppsliga hel san. Den uppfattningen att, ett barns själsförmögenheter under det första lefnadsäret äro så slumrande, att det ännu ej kan vara tillgängligt för en andlig värd och ledning, är ett stort misstag. Ur denna slummer börjar barnet att vakna redan i 3:dje och 4:de månaden, och under de följande två månaderna förstår barnet att skilja mellan modrens blickar, ord och åtbörder af olika betydelse. Det är redan d8 på första steget till det utvecklingstillstånd, då den första vigtiga grunden skall läggas till dess kommande moraliska utveckling. Det är egentligen vanans makt, som härvid bör tagas till hjelp. Om barnet vänjes vid det goda och rätta, så skall det sedan med fullt medvetande och frivilligt äfven göra det. Dåliga vanor böra sålunda tidigt förebyggas. Det ligger vigt uppå. att i alt gitva barnet goda föredömen genom värt eget uppförande, ät hvilket vi måste egna den noggrannaste uppmärksamhet. Vid behandlingen af barnet måste våra omsorger ledas af förstånd, ingn och allvar, och det är i dessa hänseenden som de flesta fel begås och hvilka leda till att barnet, i stället för att lägga band på ett häftigt och nyckfullt lynne, blir egensinnigt och brister i den lydnad, det framför alt bör tidigt lära sig. Har olydnad en gång blifvit en vana, kunna deraf utvecklas alla möjliga moraliska Jyten, hvilka blifva svårare att utrota, ju längre de fått enväldigt råda. Välgrundade, allvarliga tillrättavisningar, i rättan tid använda, kunna gagna för hela lifvet. Å andra sidan böra aldrig obefogade förebrbelser göras och ej häller kältrande anmärkningar blifva en vana. Man bör noga akta sig att för tidigt sporra barnets kunskapsbegär — ett fel, som ofta begås och-som kan leda till stor skada för bjernans, nervsystemets och hela organismens utveckling, Den stora betydelsen häraf framhölls på ett i högsta grad behjertansvärdt sätt. Mätta, sans och en