Aftonbladet – 13 november 1874, sida 2

Förliden måndag företogs i tyska riksdagen första behandlingen af budgeten för lär 1875. Statsministera Delbräck, president i rikskansliet, öppnade förhandlingarna med ningen, som på grund af löneförhöjningarna, de stegrade prisen på lifsförnödenheter o. 8. Vv. ensam fordrade en ökad utgift af 45 ett anförande, som varade i nära två tim. mar, och i hvilket han utförligt yttrade sig om kejsarrikets finansiella ställning. Med lafseende på Frankrikes utbetalningar af krigsskadeersättningen anmärkte han, att licke någon förändring inträdt i det defini tiva resultatet efter det meddelande, som riksdagen i Februari detta år erhöll. Hela Jersättningssumman 5.301,145,000 fres skulle I vara lika med 1,413,638,687 thaler, men hade till följd af förluster på växelkurser inbragt 81,000 thlr mindre. Under inne. I varande finansår hade på Btskilliga sätt blifvit inbesparade 3217,000 thlr. Inkomsterna ekulle, i synnerhet derför att stämpelskatten gifvit ett betydligt öfverskott, gifva ett plus af 10,763.000 thlr. Deremot bade riksjärnvägarne i Elsass-Lothringen och telegrafväsendet gifvit 1,664,000 thlr mindre än som var beräknadt, hvaremot fonden för fästningsoch järnvägsbyggnader gifvit ett ränteöfverskott af I million. Hvad slutligen finanslagen för 1875 angick, skilde den sig från de förra, derigenom att den var beräknad efter det nya myntsystemet. Den innehölle dessutom för första gången en fullständig militärbudget. Då man jämförde de båda finanslagarne för 1874 och 1875 visade sig, att den senare fordrade en ökad utgift af omkring 49 mill, mark, af hvilka 48 voro ordinarie utgifter. Af dessa komme ett betydligt belopp på det tillämnade riksjustitiekansliet (en egen tekniskjuridisk afdelning, som kommer att sortera under rikskansleren och hvars uppgift skall blifva att förbereda rikslagarne, vaka öfver deras utförande och särskildt avssolsätta sig med Elsass-Lothringens justitieangelägenheter) och till den med anledning af den nya civilprocessen tillsatta kommission, men framför alt till militäroch marinförvaltmill. Skatteiokomsterna vore anslagna till 28 millioner mer än i fjol, men derifrån skulle afgå omkring 4,360,000 mark, som järnvägar och telegrafer skulle inbringa mindre än som beräknades i den förra finanslagen. Det felades sålunda 25 mill. mark, som måste betäckas genom en förhöjning af de enskilda staternas bidrag till statskas san. Efter regeringskommissariens tal yttrade sig deputeraden Richter om lagförslaget, hvilket han i enskilda punkter underkastade en skarp kritik, I marinbudgeten fann han åtskilliga oklara punkter, Marinministern begärde, att de tre kompanierna marinsoldater i Kiel och Wilhelmshafen skulle ökas till ett regimente på 8 kompanier, emedan han eljest icke kunde förse de nämnda krigshamnarne med tillräck ligt manskap till försvar. Hfter talarens bsigt vore det rikshärens uppgift att för. svara alt, som befann sig på fädernejorden, och icke marinens. Vidare fann Richter den föreslagna förhöjningen af matrikularbidragen med 50 procent mycket betänklig. De särskilda staterna hafva visserligen fött sin andel af de franska milliarderna i krigsskadeersättning, men dessa penningar hade i de flesta länder blifvit använda till järn vägsföretag och en ny förhöjning af bidragen till riket skulle derför komma att evårt trycka småstatergas budgeter. Det märk ligaste vid regeringsförslaget vore emelleri. tid, att man icke för närvarande ville röra å vid öfverskottet i fjor — hvars användande ; skulle göra öfverflödigt nya bidrag från de t särskilda staterna — utan hade för afsigt ls; att låta de sparade medlen ligga orörda till j, 1876, då man behöfde dem, Det var, enligt), alarens åsigt, oriktigt och stridande mot, srundlagens bud att nu bestämma något rö1 ande utgifterna 1876, emedan man enligt a örfattningen blott hade med nästkommande a Inansår att göra, Denna åsigt mötte moti tånd hos mänga talare, men rönte under f töd af Lasker, Den talare, som sist upp7 rädde, var ledaren för den klerikala cen-jdq ern, Windthorst (Meppen). Äfven han utI alade sig mot ntskrifningen af nya skatter ii ch bidrag, framhållande att inom de sär-!k D t C) g ä kilda kassorna och fonderna mer än nog ar hopsparadt, så att man icke från den lmänna rörelsen borde indraga ännu fler nillioner. Enligt hans Bsigt var en alt för tor hopning af penningar i statens händer öga eftorsträfvansvärd. Särskildt ansåg han nödigt att bevara den så kallade krigsPRE GRIS og u Ne