Aftonbladet – 11 november 1874, sida 3

blott sitt modersmål, blef utestängdt från rörelsens centrum, När Ryssland, efter 1812, trädde i spetsen för den europeiska koalitionen mot Frankrike, erhöll man nya, varma impulser genom beröringen med det entusiastiskt öfverspända lif, som då upplågade bland tygkarne, Man erfor ivflyvelsen af det all mänt återväckta, stormande religionsbehofvet, af nyromantikens estetiska kult, af den eehejlingska filosofiens varma, men dunkla des. i ar den gamla enfaldiga och fromma er 4ckelger till praktiskt religiöst pletismena vu. TLA än på do mindre spe lif, som särdeles Blog. RNE spå pe. kulativt anlagde ryssarne. .. FRAN ger I sjelf på kongressen i Wien omgatf sig meu en hop underliga avärmare, mystagoger och profeter, blef det naturligtvis bland ryssarne på högsta modet att vara på en gång beligt väckt och politiskt iiberal. Ännu längre fram, då monarkens egen stånåpunkt i sist nämnda hänseende blef alt mera mystisk, och då himlastormarena i mellersta Buropa sjönko blaserade ned ireaktionens skrumpna armar, bibehöll en stor del af de ryske martinisterne och pietisterne troget sin hänförelse för humanitetsidealet, Deras spekulativa underlägsenhet hindrade dem från att dialektisera bort den skatt, de en gång funnit i sina hjertan, på samma gång som den ovanliga uselheten hog de förhällanden, som rådde närmast omkring dem, oaflåtligt eggade de ras praktiska verksamhetsbehof. De före gående lärospånen i upplysningstidehvarf vets fördomsfria vanor spelade åock ofta rätt förargliga spratt å de nya helgonen. Såsom en representant för det egendomr liga a ob den tid, hvarom här är fröga, såg dagen i Byssland, kan man anse furst Galitsin, vanligen kallad den Store Galitsin, hvars porträtt ännu lärer påträf