Aftonbladet – 10 november 1874, sida 3

VUVIIRIWA Ab ms RR -sc.s br rs ms som den värnepligtige under tjenstetiden kan aättas i tlilfälle att förvärfva, ej häller den uppodling af själsförmögenhoterna, som alitid visar sig som on frukt af en verkligt goå militärlsk utbildning, är det saom mest bidrager att göra ett folk moget för att helt och hållet bygga sla statsförfattning på dom absoluta personlighatsprincipen och således borttaga all census, utan härtill bidrager 1 första och slsta rummet den klara och sunda uppfattningen af individeas förhällande till staten, som den värnopligtiga så att siga omedvetet insuper vid armön. Han vänjer sig snart här vid att I armån se en organism, på hvilken ingen kan bära hand, utan. at: äfventyra allas välfärd, och när han från srmön btervänder till sitt freiliga arbete starki1 medvetiandet, att när fosterlandet bohöfver hans arm, han både af sin egon regering och af fianden kommer att hatraktas som verklig s0idat och att åtminta ala do folkrättelig: förmåner, som kriget medgilver soldaten, inser bar instinktmässist, att staten äfven är en organism, som han äfven under freden är pligtig att bevara för skak aivgar. En lugn utveckling af samhället och dess institutioner finner han vara Ifnll överensstämmelse med så väl statons som individens värdighet och alt störande af ordningen blir för honom en styggelse. På de skäl, vi här ofvsn anfört, torde vi I någon mön bafvå visat, att Innan personlighetsprincipor in tatsförfattningen, 1 iimlasione först 1 Erigsförfattnirgen bör erbälla Witt folla berättigaåde medelst beredande af tillfälle för den Värnepligtige att I armön erhålla den militära utbiläning, som ptår i öfveronastämmelse med denna politiska ä andiate, ; I Fraukiike Bar, sksom bekaut är, st motsatt system blifvit följdt. När år 1848 allmän, rösträtt der infördes, höjdes äfven e öra borttagande af le Atgea och således inföande af allmär värnepligt, Thisrs bögagnade gä den stora öfvertygande kraften al sin. vältalighet för att hindra antagande a! denås senåsre läg. Endält dsn örra gick igenom. Hutu lyckitgt för Frankrike hade det 6) varit, om förhållandet: blifvit motsatt. Man må bysa sympati för detta folk i trots af alla dess förvillelser och dårskaper; men mö vi äkta oss föratt derifrån hemta mönster, vars sig för vår krigseller statsförfattning, tad endast fästa afseende vid hvad som för våra förhållanden och med det svenska folkets skaplynne kan synas öfveronskfämmande. mv FR sår Vi yttrade. I början af denna artikel, att den princip, hvarpå ett folk grundar sin krigsförfattning, mbste. hafva Inträngt i folkmsodyetandet. Södan årtionden tilibaka hafva orden ailuän folkboväpnings utgjort det. siagord, som svenska folket fört .på tungan och som, ehurn länge förbånadt till följd af den i militäriskt äfsöernde oriktiga bemärkelse derbt gafs, dock alt klarsre fråmbtått såkom angivande dena grund, bvarpå vår krigsförlattning kommer att byggare. Derek ord fingo slu ligen sitt ut tryck i skarpskyttoröreisen. Huru litom betydelse i afaeende på millturiskt värde man än måste tillmäta denna rörelse, lärer man Jeekx leke knuna stt dermed gjordes appslag till den friza, som nu står brännande på dagorduingen, elier om reform i vår krigsförfatining. Det var den politiska rörelsen, 6om förosick den milltära. Det rar rättsbegreppet, com föregick pligtbö sroppet. Vi vilja eådast fästa deras uppmärksamhet, som måhända 1 ordet allmän värnerätt föra något mindre välljudande, derpå, att innan skarpskytterörelten framträdde; ingen egde rätt ått tillhöra borger skapets Infantert: oller kavalleri I hufvudstafen, nom Jota Moretides var bnrskapaegande borgare Madelst skarpskytterörelsvu Var det den inskränkta rätten, som gaf vika för den allmänna. Pligtbegreppet har nn här, säsom alltid, följt rättsbegreppot I spåren, och den allmänna värnepligten har, sksom bokabt är, on införtsi vår krigaförfattsing. De militära kdinreqvenserna af denua grundsats stå måhända ej ännn fatt tillräckligt klara för fölket; ås irovbära att genom n leg gifva sanktion åt den värnepligtiges stt till erhållande af en verkligt milivärisk I utbildning och skiedeg gifva detta rättsbesropp forman af ett pligtberrenp. Vi skolat i on följande artikel söka viea, att, om sål är förhållandet, skälet derilil liggor i våra militära fostitutioner. Dössefnefitatiorer utgöra en sorglig motsats till ett helt Ar. bundrades storhet. och ära, Dot skall snart. visa sig, om svenska folkets representanter äro nog upplysta män för att vid belömandet af den fråga, som till dem blifvit öfverlemnad för att nästa riksdag till afgörande företagås, förink bilda lg ett sjolfständigt,). af svära militära institutioner obercende omdöme, eller om, sorgligt att säga, Montesquiens bekanta -yttrände äfvan hör skall komtia att besannas: Oe rontpremidremant) Jos hömmmös qui font les institutions et aprår ce sont les institations qui font les hommes.