Aftonbladet – 10 november 1874, sida 3

bändelse af krig icko kunna bilias af el eråa år:klaeg. Det blir derför nödvändigt att redån under freden några årsklasser öf vas till sawimans, för att när Kriget står fö dörren känna sluts sig till sammans till et organiskt helt, Tiden för dessa öfringa kan avärligen begränsas till kortsre ti än eu månad. Hösten straxt efter skörde tiden, dö den växande grödan icke läggei hinder i vägen för truppen att kuana rör alg eå Föm i fält, måste anses fom der lämpligaste åratid härför, Meislst dess: årligen återkommande höstöfringar vinne: exe enCagt att det högre hefälet och gene raisiaben örhållg öfning med att leda störr truppmassor, att är befäöjet iallmänhet berede: ett högst öaskvardi tillfälle att få föra tak tiska sfåslningar, som i det närmaste eg: den styrka sä de böra ega vå föltfot, at armens läkaro vinna erfereahet om de hy gieniska mått och steg, som måste vidiagas när större truppwassor äro samlada, för at förekomma utbrytandet a? sjuxdomar, och att de vid intendenturon anstälde tjenste mäaen erhålla den för krigat sh yiterst ouni? ängliga vanan och säkerheten att XUcna ätt tid och på rast ställe hålla btörre trupp magsor till handa de för uppebållande af de rag krafter usMtsa lfaförnögenheter; — utar den måbända ellro största fördelen ligge: derl, att om t ex. 3 årsklasser deltsga dosa böstöfningar, Nvärje öriklass vid ot: atbrytsnde krig uuvder två köstöfnirgar tjuna: under fanan med en äldra och en yngre Ära klase samt önderen bör ring med ev näst fö regådoude äldres och en zäs: oftert: is yngre årskjagg,Det är icks endast ei: yttera vigtigt militäriskt, utan älven ett rent med borgerligt Mmtresse, von härvid tillgodores Hvilken uppfyckande verkan på h olke: skall det icka ntöfra, att, utom det att närs 20.000 ynglingar årligen genomgå sin ett Mriga krigaskola och der erhålla den förste oundgängliga soldatbildningen samtfö vinjs sig vid svygghet, punktlighet, höflighot och ett etändigt aktgifvande på sig sjolf och sin omgifning, dessa ynglingar, gexom att der efter förat deltaga I det höstmöte, som af slutar ivag kora, och sedan genom att del taga I tvi deryk följande, stttar tillfälle att under 30 dagars omväxlande sfningar efter hand tjena till sammans med icke min re än 4 ciika ärsklasker eller 2 äldre och 2 yngre, Styrkan af on värneopligts orga nisation, I trots a! den jämförelsevis korta tjenstetid, som hos oss ifrägätättes, ligger I väsentlig grad deruti, attt ex kompaniet, som är den ogertliga, om icke taktiska dock administrativa enheten, bertör af manskap från samma trakt och de mindre taktiska afdelningarna inom kompaniet till. och med af yoglivgar från sammå socken. Ingon lär konna bestrida den moraliska styrkån, som ligger bhäruti, eller det förödlande inflytande, gom deouna solidariska asnsvårlghöt från hvarje liten kommuns alda Ms afseende på den goda andan inem srmön skall utöfva på hela folket. Dernti skiljer al? också denna organisationsform I så väsentlig grad från den såväl af frivillige som af koazkriborade bildade armån, enär i förra fallet endast en ytterst ringa del af hvarje årskontingonrt ingår vid armön och det såiodes fordras tid, innan degsa från olika trakter sf landet i samma taktiska afdelning sammanförda individer hinna lära känna hvarandra och förvärfva salg detta ömsasidiga förtroende, som är ett bland vilkoren för en taktiskt utbll dad trappa dugtighat, I sööåre fallet eller med en af konskriberade bildad trupp inträda, på sätt vi äfven förut framhållit, oro ständigheter a? politisk natar, som: istsikomma att tjenstetidon måste blifva längre. En armå, gruädad rå konskription, har nämligen alltid visat salg som en från folket slt för afskild institutlen för att icke truppen vid den samma skulis behböfva tjona längre uner fanun, innin den kan erhålla nödig fasthet och säkerhet Den på allmän värnepligt grundade organisationen har just deri sin största otyrka, att den icke lörryckes från det öfriga folket, utan arme och folk känna sig solidariskt ansvariga för ordningen inåt så väl som för oberocndet ntåt så under fred som krig. Det moraliska elementet, som är det förnämsta i kriget, utvocklas på det starkaste i en arnå, der hvarje individ känner siv som en af hola samhället raspekterad roadlem, i det bar, utan afseende på timliga fördelar, under freden offrar så livg tid, som är nödig. för att kunna försvara staten, när denns är i fara, och, när donna fara inträder, lugnt aibidar killsisen attin. finna sig unde? fanan. Vid första kallelee afkläder han ale iv egenskap at fredlig medborgare för att, iklätande sis soldst drägten, uppfylla alla do pligter, som denna blägger hunom. Vid genomförandot af en reiorm af der genomgripsode beskaffenhet som denna, sy nea det oss ätt man icke bör lemna ur räk ningen en anmärkning, som blifvit fram atäld deremo:, eilsr att iansn den absolut: personl!ghetsprincipon, d v. : allcärns värnepligten, lägges till uteslutande grunt för värt lands krigsförfattning den absolnta personlighetspriccipen eller allmän rösträt först bör införas i vär statsförfattning och att. således dem reform, som för knappt et Årtionde sedan I efaeende på denna genom fördog, först måsta bringas till sina yttorat: konseqvanrser, Det kan icke nekas att vi första påseondet utt denna anmärkning lig ger en visz befogenbot Max bör bärvic betänka, att då araten befivnar sig I kriga tillstånd mindre afseende måste fästas än dividen och hauscräftighoter än vader frsds tillstånd. I förra follet är det utsslutande statens fara hvar och ea bör hafva för ögo nen och för besvärjande hvaraf alla måste vara beredda att uppoffra sig, onär i sta teps .räddping ligger alls. räddning. och detta fullkomiiga uppgifvande af de per sönliga rättigheterna böstär ingalunda ut att på slåkfältet våga sltt Uf samt att un derkasta sig krigets öfriga mödor tills flen dens makt är krossad, utan hufrudsakliger uti att finna sig i det för kriget nödig: reqvisitlonssystemet likasom att utan kno e sina egodelar uppoffrade, om den militär: nödvändigheten så kräfver. Det kan skle des synas ganska billigt, att om hvarje in divid skall kunna känna sig genomträngd af den djupa piigtkäntla; som mästs finnar för att icke nekå nögot offer, som staten befinnando sig i krigstilistånd, kan komm: att fördra, han också skall oberoende förmögenhet .ega rättighet att med sin rög bidraga till alt, som kan enligt hans upp fattning med statens ändamkl vara öfver ensstämmande, Men äfven om man härvi lemnar å sidö att ett rättsbegropp, som i si inresluter ett pligtbegrepp, hvilkot är för hållandet med allmänna värmepligten, bö hafva försträde framför ett rättsbograpo gom är abgolut, allmänna rösträtten, qvar står dock alltid ett skäl, som starkt tala för att först bereda personlighetsprinelpe 1 krigstörfattningen sitt fulla erkännand innan devnå införos 1 vår statstörfattning Det gifvesnämligen icke något medel, son mera ställer individen i närmare och ome delbar beröring med staten än det ma ernår, när armön, hvad truppen beträffar uteslutande består af värnopligtige med borgare. Hvarkan det abstrakta vatande