Aftonbladet – 9 november 1874, sida 3

Professor Abelins föredrag öfver vården af barn under de första lefnadsåren. För omkring två årtionden sedan öppna des i hufvudstaden kronprinsessan Lovisa: vårdanstalt för sjuka barn, en anstalt hel och hållet grundad genom frivilliga bidrag af den enskilda välgörenheten, och sällar har meniskokärleken utfört något verk, som burit välsignelserikare frukter, än det väl kända barnsjukhuset på Kungsholmen. Huru mången arm moder har icke med rördt och tackwamt hjerta välsignat denna anstalt och dem, som handhaft den samma, särskildt dess varmhjertade läkare, hvilka, med aldrig tröttnande nit och ömbet,idenna anstalt vår. dat under den förflutna tiden tusental af sjuka barn, åt hvilka i de torftiga hemmen icke ens den mest uppoffrande moderskärlek. tryckt, såsom denna ofta är, af nöd och be: kymmer för det dagliga uppehället, skulle kunnat egna tillbörlig omsorg eller anskaffa ens det allra nödvändigaste. Huru mång taliga äro icke de små älsklingar, hvilka genom denna vårdanstalt för sjuka barn blif vit räddade från en för tidig död! Barnsjukhuset på Kungsholmen måste dock, i enlighet med den från början fast stälda planen för dess verksamhet, i allmän het vägra att till vård emottaga sjuka barn som äro under 2 års ålder. Det var från början icke möjligt att ordna detta förhål lande på annat sätt. Men behofvet af vård. anstaltens utvidgning derhän, att den samma äfven måtte kunna emottaga späda sjuklin gar, under 2 ärs ålder, har länge varit i hög grad kännbart, hälst sjukligheten under de bäda första lefnadsåren är vida större och kräfver flere offer än under någon annan Bldersperiod. Ingenstädes i vårt land finnes ännu nägon sådan anstalt, man saknar fort farande de nödiga medlen till att grunda ett! dylikt sjukhus, Det äri den lefvande, varma känslan af nödvändigheten att i Stockholm upprätta ett sådant, man skulle kunna säga hem för späda sjuklingar, som prof. Abelin. i afsigt att söka skaffa bidrag till bildande af en särskild fond för utvidgandet af kron. prinsessan Lovisas vårdamstalt för sjuka barn, i den riktning nyss blifvit nämndt, nu börjat en serie föredrag öfver värden af barn under de första lefnadsåren. Vi drista att i de späda sjuklingarnes och i samhällets namn hembära till hr prof. Abelin ett varmt tack för det att han, hvars tid vi veta vara strängt upptagen af praktisk sjukvård, förnämligast bland de späda och unga, icke skytt mödan att ur sin rika, mer än 30-åriga erfarenhet sammanföra de i hög grad intresserika upplysningar och värdefulla råd, hvilkas meddelande han började förliden lördags afton i Vetenskapsakademiens hörsal, inför en talrik och af hjertat intresserad publi: Vi skola här försöka att lemna en kortfattad redogörelse för dessa föredrag. Efter att hafva framhållit vigten af det ämne, som föredragen skola omfatta, meddelade talaren en serie af statistiska upp gifter rörande dödligheten bland barn inom första lefnadsåret. I detta hänseende företer Norge det mest gynnsamma förhållandet, 1 det att af 100 barn endast 11,2 der dö under första lefnadsåret. För Skotland är den motsvarande siffran 11,9, för Sverige 13,6, för Danmark 144, för England och Waleg 15,4, för Frankrike 17,3, Preussen 20.44, för Italien 22,8, för Österrike 25,1, för Baden och Sachsen omkri g 26 och för Wiärtem berg allra sämst med 35,4. Den någon gång yttrade förmodan, att denna stora dödlighet bland späda barn rent af skulle vara en naturlag, motsäges dock redan deraf, att man icke gerna kan antaga, att en allgod försyn skulle låta ett stort antal menskliga varelser födas blott för att genast dö. Dessutom visar en jämförelse med föregående tider, att dödligheten bland späda barn å ena sidan i allmänhet aftagit, t. ex.i Sverige från 20,46 proc. under åren 1755—1775, gradvis aftagande Artionde efter årtionde till den nu varande siffran 13,53, antydande en förbättrad barnavård; hvaremot å andra sidan Baiern ger exempel på ett återgående, enär den i fråga varande dödligheten, som der, för 40 är sedan utgjorde 29,5 prog., nu stegrats till 32,7 proc. I Stockholm dö årligen af 100 späda barn medeltal 26,4, i Göteborg 19,11, i städerna i allmänhet 19,35, i Vesternorrland 17,9, i Stockholms län 17,4, men i Jämtland blott 9,3. I Finland varierar dödligheten hos barn under 1 är från ända till 69 proc. ill 9 proc. å olika orter. Detta alt antyder, att icke någon grym naturens ordning kan igga till grund för deona dädlighet, utan att den samma är aft anse sårom en samrälls-oordning, med hvilket uttryck chefen för statistiska centralbyrån betecknat detta sorgliga förhållande. Någon analogi med Mfspende på denna dödlighet Ännes icke häller hos de högre djuren. Man kan cke med skäl söka orsaken till denna lödlighet i det späda barnets hjelplöshet, ;y I så fall skulla icke dödlighetssiff. jan fyknu olika länder förete så stora olikheter, som nu är händelsen, Orsaken måste sökas i förhållanden, som befinna sig ofvan gränslinien mellan djuret oeh den förnuftiga menmiskan, Erfarenheten visar att der barnet emottages såsom en välsignelse, är det bättre skyddadt, då deremot en motsatt uppfattning medför ökad fara, Man har sålunda velat sätta dödligheten bland späda barn en mätare på civiisationdn hos ett folk. Vill man söka minska dödligheten. sa ar let angeläget att uppsöka oräakerna till len samma. Nan må väl känna sig tacksam äfver att dödligheten i Sverige i så