Aftonbladet – 6 november 1874, sida 2

2 VS OO RA SV VA stna imperialister på senare tiden hafvaj iort, Han frö de sig som fö re septennatet lika om al bonap n förklarade sig t, ex. icke var ir att omedelbart och direkt vädj: El ket, och tog sig V att är iör sens förkagtande genom att f tibel likänsagifva, att han understöddes ai hen Mi e. Man torde erir blander Ica. tigen så Padoue begi ä af siniG ör hetlefrade bonap under val isor den ilSeine-et-Oise,. Genom att utspri ilsa 1, att han kad: Iobona of ciella undorsi? agade han p tt desavuera honom, och deriganom kombä an i kollision med regoringen och blef au !Al pdd som fiende till septennatet, Er De-be 389-Engrand, den nu segrende imporialtisten, jser ar försistigare. Har gjorde ingenting, de: om kunde tvinga roge a att förneka ino g hysa någ x hang kandida-!4 3 gheten gifva ho-!för sterne hafva sbejdel nda iek: t jubla öfvor denIke a segor och republik: 3 hafva ingen an för sdning till blygeal eller acdsi et der flär . D at en x sklig lag nile -I pal tlant Lar Idel å icke I oc äckligt med rö r att bang vallbrj vara botryggadt. Ianerhöll icke på ge när så minga röster som de im im på för kulle bli helt och hållot : a Itgårg, h nödvändiggjorde ett nyttiso al, emedan 2 bl am id ögonåka mperiol mistö man o mn ommande seger. I hvarija fal att resultatet v ism, och under åe sväraste närare vianer än förlorar det republik jartiet i relativ styrka. Det var ett miss ag att fästa någon större vigt vid nägra ö legitimisters förklaring till förrmån för apublikanenr mot bonapartisten. Rapublikanerne komplimeuterades visserligen nfön sgitimistisk auktoritet med den atmärknina, act ås likasom logitimisterne kämpade Frankrike under kriget, medan bonapartistorne roade sig i en frivillig och ickol,, strellig landsiykt. Det är ieke omöjligt, stt on del legitimister kan i sitt hjerta föreiraga den republikanske kandidaten fram(ör den bonapartiistisko, Det tillhör dessa mäns tro, att republikon måste betyda oording och irreligiositer, och sålunda reaktion. örst republiken och sedan konupgadömet, är . leras uppfattning af händelsernas Ä lopp. Ett nytt bonapartistiskt kojsardömse, om det återupprästades nu och misslyckades, 7 skulie sannolikt för en hel generation göra I pti slut på konungadömets utsigter. Men vi sätta starkt i fråga, buru vida de tvB til k tre legitimieter, hvilka nyligen rådde till, !v att man borde föredraga den radikale kan. s Zidaten, skulle hafva kommit på den tanken att gifva ett sådant räd, om de kunnat förmö sig att tro på en stabel republik. z Förhållandena vid och resultatet af dotif senagte valet miste emellertid bet som on ytterligare be 180 på det tum, att kampen alt mer och mer inskrän-A ker sig till en strid moilan republiken g och bonapartisteruo. Hertigens af BrogHe officiella regimente hjelpte i väsent.la lig män bonapartisterne att komma framia i fronten. I hvarje fell var det dockif visst, att sedan dot företa intrycket af blyg. g sel och förbittring öfver Sedan börjat för-!g blekna, skulle partiet åter lyfta fritt hufe!y vad. Det var ett för stort antal personer, spridt öfver hela Frankrike, hvilket äragit le fördel ef kejsarens regering, för att nitet a för imperialismen skulie redan ha kelt och 1; hållet försvunnit. Den stående armö afl, ämbetsmän, som beklädde platser och egdeig makt under kejsardömet, och som bter skulle, In om ett nyts kejsardöme komme till stönd,!t blifva något, kan betraktas som en tämli d gen effektiv napoleonisk garnison. Den nup ft V g Vv ft varande generationen har föga minke af den orleangka regeringen i detta praktiska hänseende, och, kunna vi säga, den har alldeies glömt den legitimistiska tronen. Denna falang af ex-ämbetsmän skulls icke vara mycket att lita på i ett ögonblick at ett! verkligt nationelt val. Mön kan vara vise!o om, att de icke äro mycket uppriktiga, då, do påstå sig längta efter ett omedelbart el-q ler ett så snart som möjligt skeende väd-l; jande till folket, Men de betyda något, dåls det är fråga om vanliga val. De kunna v skrika duktigt och ställa till ett förfärligt a spektakel. De kunna hålla landet il ett tillstånd af ångest och oro och inpräglaz hos harhjertadt folk att oron och missbelå1 tenhsten endast härröra deraf, att kejsar-)g diömet icke Bter blifvit upprättadt, De tjonstti görs åtminstone som en iiten beslutsam och a organiserad kår, som deltager i allmännali möteh för att bringa oreda i diskussionens och genom skrik och afbrott förekomma n beslut, som den icke är nog talrik attly hindra genom siva röster. Hurndansk dessa personer än må vara, hafva de emel-!1. lertid för ögonblicket lyckats armbiga sig ir fram till fronter och hafva lemnat de öfriga !:i monarkiska partierna bakom sig. Pi se-!R nare tiden hafva de dock varit alt för när-)a gåvgna i sin djorfhet och hatva här och 18 der blifvit aqvästa för sitt alt för oför-!y skömda antagande, att Frankrike redan f voro derav. Partiet har haft sina schismert; och har nu ftor gin äldre och yngre greniga samt sina inre tvister, Men de äro godalr asitatorer, under det orleanisterne i denne lo väg äro oerfarne och legitimisterne vack-ly lande, svaga och förbryllade genom olämpi liga skrupler, Den skenbara betydelsen aflgi den rol, de nu äro i stånd att spela, utjs kör ingen måttstock för deras verkligalfti styrka. De ha satt spolet i gång just nu, g icke för att wviana, utan för att kunnaln vänta. De hafva flaggan i ordning, föratt hissa dem, i händelse någon utsigt skullo förete sig, och de visa den emellanåt för anhärgare, som äro vacklaede, för att hålla deras mod uppe Men vi finnaj icke i ut gången af valet för Pas-de Calais något b nytt eller golidare bevis på deras styrka. 5 I England har på senaste tiden en liflig)! agitation hbedrifvits för åstadkommande af en förändring i Londons kommunalförvalt )Y ning, och ett lagförslag i detta afseende har redan utarbetats och kommer att före-)? läggas underhuset af Jord Elcho. Som be-! kant har blott den ursprungliga, gamia delen al staden, den så kallade City, en någorlunda förhuftis och mot tidens fordringar !O