Aftonbladet – 4 november 1874, sida 2

pr EMO RE OM SMVA MM VA SIS RAMMIEMVE, TJA SLU stält, är det icke öfverraskande, om det politiska. partiet förlorar en god del af sin styrka, Om de södra staterna en sgäng kunde bringa till stånd något som liknade verklig fred, skulle dess planer gom gBärÅskildt parti icke framstå synnerligen tydJIliga, En ny början skulle behöfva göras, och det är icke lätt att inse hvarför den nya rörelsen icke skulle hemta sitt stöd i Tlika mån från äe båda läger, som nu hålla på att bryta upp. Det föreök, som repregenterades af mr Greelys kandidatur för två jär.sedansvar ett fiasco; emedan det skedde för tidigt, tog en orätt riktning och hade k-bida sidorsett fullt utseende; af: kompro: miss: och,öfvergifvande af.principer. . Dess miselyckande utöfvar dock i intet-hängeende inflytelse på en kommande partiorganiTsation, sådan vi framstält den, och sådan republikanernes minskade-styrka wid. valen ) tyckes förebåda denpo Timeg korrespondent-i Paris meddelar den 30 Okt. följande intressanta öfvergigt öfver partiställningen på den politiska skådedT banan i Frankriket -ve i Tre månader hafva nu förflutit sedan Ånationaliörsamlingen:: åtskildes, och om få veckor : akalloden obter börja: sitt arbete. Detta så kallade arbete har hittills hufvudIsakligen bestått i försök att störta regeringen, än emedan homwlutat för mycket åt höger, än emedan hon lutat för mycket ät venster. Det stora problem mun sökt lösa, Tehuru hittills utan framgång, har varit. bilI dandot af sn regering, som icke gjorde sig Iskyldig (till någondera al dessa ytterligheter, utan gåfve Frankrike institutioIner, ognade att ställa till freds både dess Tliberala tendenser och dess instinkter. Hr Thiers upptäekte formeln för problemets lösning, då hav kallade den regime, heni ville införa, den konservativa republikem, De olycklige sepublikanerne förlöjligade adjektivet, under det de koäservative hånade substantivet, och majoriteten af den 24 Maj bjöd: till. att förekomma organise randet af en regering, af hvad slag den än vara månde, genom att störta frasens upp-å hofsman. Men som emellertid:en regering utan organisation är en omöjlighet, är nu regeringen af den:24 Majii nästan gamm; ställning-som den, i hvilken hr Thiers: befann sig aftonen före den 19 Maj 1871, då kommaren äfven stod i begrepp utt efter en kort tida ferier åter sammanträda. Den fråga, hvilken då, Hkasom nu, förelåg, var organiserandet sf den faktiskt. bestående regeringen och de bekanta konstitutionella lagarne, hvilka förauledde hr Thiers fall, äro äfven nu det farligöämne; som skall disknteras, så snart församlingen sammanträder. Det är blott en olikhet mellan de båda positioserna, men den är grundväsentlig. År 1872 var det hr Thiers ensam, som var i fara, ty han allena kunde störtas; na-l tionalförsaralingon. stod fast. Nu deremot är det kammaren, som mer hotas af det mot, stånd, dees ledamöter göra mot dessa lager, än marskalken, som är fast besluten avt i sju år: bibehålla dea honom anförtrodda makten, Ingen, som känner marskalk Mac Mabon, anser honom vara i stånd till en coup Telat; men det fins ej häller någon, som känner honom, som tror,att han skallel foga sig i att bönfalla om organiserandet al sin makt för de återstående. sox åren, då församlingen formligen förbundit sig att göra detta; Det är derför lätt att upp-j. draga konturerna till den strid, som otel-)i barligen skall börja, så snart församlingen I I sammanträdt. ena sidan etår marskalk! Mac Mahon, påminnande församlingen or dess många gånger upprepade löften och) framhällande den tvingande nödvändigheten : af att hans makt blir defibitivt organiserad;: å andra sidan står nationsalförsamlingen, sön-Å! drad i tvE partier, de som förkasta hvarjef förslag till organisation, och de som ön-Å ska en sådan i republikansk syftning. Hi-l: I storien har ej-att förete exempel på en dy I: lik situation. Marskalken kan icke bifalla; ett obegtämdt uppskof med organiserandet; af hans makt, lika litet som godkänna en: organisation, uteslutande till fördel för re-Å! publikanerne, hvilka icke satt honom pål. hans plats, och till skada för de konserva-Å. tive, hvilka just skapat häns myndighet. ji Han har alt för ofta yrkat på organiserandet af sin makt för att nu kunna öfverfra detta sitt program, och hans förbin-. elser med dö konservative äro sådana, atti! han icke gerna kan samtycka till att blifvaj president i ex definitivt upprättad republik. Han kan ej häller gerna afgk, ty genom att taga ett sådant steg, skulle han öfverlemna sin makt åt dem, mot. hvilka hans tillsätt : ning hufvudsakligen var riktad. Antager)i man nu, att detta är hans ställning då för-4( samlingen sammanträder, Kan intet tvlivell: uppstå om hvad han har att göra Hanl:i skall sjelf för landet framhålla den absoluta( : nödvändigheten af församlingens upplös-Å ning, och hon äter skall — inför en sädan 1 förklaring, som Visade att upplösnivg vorej: en säkerhetsåtgärd — säkerligen vara urj: stånd att förlänga sin tillvaro. Underligt nog fina det emöllertid inota nationalför-! samlingen intet parti, gom verkligen önskarl: en upplösning. Republikanerna hafva synbarligen icke blifvit särdeles mycket uppmuntrade af generalrådsvalen Bonaparti-l sterna hafva fält modet i anledning af dem, och de konservative hafva för länge godan)t uppgifvit tanken på att inlåta sig I en allmän valstrid. Ställningen kräfver verkliggörandet af de drömmar, åt hvilka man förl! en tid sedan hängaf sig, nämligen dem omti en allians mellan högra och venstra centera.s En sädan skulle hafva tillförsäkrat majo-fe ritet åt en regering och skulla hafva ska Is pat den väl afvägda makt, sammansatt als de Hberal-konservative och de konservativliberale, på hvilkon marskalken syftade, då1s han i Lille talade om de moderate männen: st alla partiers, Dessa drömmar hatvata emellertid ännu icke biifvit verkliggjor-Åo da, och man skall hafva tvärt att tro,)v hvad som varit det verkliga hindret. Högra centern har medgifvit, att marskal-Ft kons myndigbet skulle bibehålla den röpu-tuo bliksanska formen, att republiken faktisktin skulle erkännas såsom Frankrikes styrelseform, men.-— blott för samma tid, som mar-b skalkeng myndigket skulle räcka, det villld säga sju är. Venstra conptärn deremot,!bhb häri enig med venstern, är villig att orga )e nisera septennatet och att bibehålla mar-jd skalken båsomi dess chef, mön endast pkld det vilkor, ätt septennatet skullö konstituera ett republikanskt presidentskap under sju EF och att.den definitivt proklameradelå republiken skulle öfverlefva keptennatet.e Under sådana förhblllanden Kän det ej blifd fråga om en öfverenskommelse, och hvadåv som skall inträffa, då församlingen sammane träder, är lätt att förutsäga. Då den an-Ir modas att organisera marskalkens makt,)F skall den svara med att störta den mini-åa står, som framstält en sådan begäran, och fi en afgörande ministerkris skall inträffa, Den ministör, som då kommer: att efter-fe träda den nu varande, skall blifva kalladu Upplösningsministören. Den skall blifvalb SERIES AV HIP SENT 5, BEMER NEF Og SR 10 vo Aer För vo 0