Aftonbladet – 2 november 1874, sida 3

Article Image
na hållning i dylika företag, är det äst att de förbli ogjorda. Från Norge kan man ingalunda påräkna att få någon bäfverstam. Om tillgängen å dessa djur i brödrariket ha vi nyligen af prof, W. Lilljeborg, hvilken denna sommar tagit kännedom om bäfverförhållandena derstädes, liksom ock af en norsk naturforskare, kand. R. Collett, erhåilit följande benägna uppgifter. Man känner icke med säkerhet nägot enda ställe der bäfver finnes, utom åen gamla kolonien vid ett par öar i den vid Arendal! utfallande Nidelelfven, hvarest derwsa djur, såsom bekant, länge haft en fristad, tack vare hr Aalla under lång tid fortsatta omsorger. Prof, Lilljeborg fann der på en och samma dö tre bäfverbon, hvilka ätminstone tidtais voro bebodda och vid hvilka färska spår syntes; de voro antagligen tre bäfverfamiljer. På en annan ö fans vissergen också ett bäfverbo — bäfrarne hade ej ordentliga hyddor, utan ett slags med rig, käppar och grenar öfvertäckta gångar, som utmynnade 1—2 alnar under vattenytan — men detta lärer vara obebodt. Är nu, såsom med stort skäl kan antagas, bäfvertillgången i Norge inskränkt till de tre familjerna vid Nidelfven, så är denna tillgång tydligen alt för ringa för att tåla någon minsknisg. Ehuru vi ej känna någonting närmare om fångst af lefvande bäfver, antaga vi dock såsom ganska sannolikt, att sådan är förenad med bestämdt äfventyr för ett ringa bätversamhälles skingrande och upplösning. Ville någon för det naturhistoriska intressets skull eller af annan anledning försöka inplantsra bäfver, så är det visserligen ej omöjligt att få lefvsnde exemplar, men de bli ganska dyra, och två, tre par vore miasta stammen. Beqvämaste utvägen för anskaffande är att vända sig till någon af de stora naturaliehbandlarne, såsom mr Jamrach i London. De bäfrar, som fås genom naturaliehandeln, komma från Canada eller snåra delar af Norra Amerika. Om det också icke är omöjligt, att canadiska bäfrar kunde trifvas t. ex. i Vesterbotten eller andra delar af Norrland, får man dock ingalunda taga den saken för afgjord: flere betänkligheter finnas. Ehuru bäfrar, fångade i Norra Amerika, lefvat och fortplantat sig i flere större zoologiska trädgårdar, är det icke sagdt att samma gynnande förhållande skulle cga rum med dei vära nordliga vildmarker utsläppta. Tack vare den noggrannaste kännedom om djurens lefnadssätt och en låprgvarig erfarenhet om vilkoven för deras trefnad, låter det sig göra att i Zoological Garden, i Jardin des Plantes med flere djurgårdar länge vid lif och välmåga bekålla on del främmande djurarter, nviika i det fria snart skulle duka under. Vi mena ej, att det ens vore osannolikt att panadisk bäfver skulle kunna trifvas här i Iverige: vi säga blott att den saken ej på lörhand kan afgöras.

2 november 1874, sida 3

Thumbnail